Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Bedömning av betesmarker och slåtterängar

För att mark ska räknas som betesmark eller slåtteräng ska den vara bevuxen med gräs och örter och du ska sköta den med bete, avslagning eller putsning.

När du söker stöd finns det villkor för hur du ska sköta din mark. I miljö­ersättningen för betesmarker och slåtterängar ska du till exempel hålla borta igenväxning. Läs mer om villkoren på sidan för varje stöd.

Det här är betesmark och slåtteräng

Betesmark är jordbruksmark som du sköter med bete, avslagning eller putsning. En putsad naturbetesmark ska vara minst lika välputsad som om djur har betat där.

Slåtteräng är jordbruksmark som du använder på eftersommaren till slåtter eller för slåtter kompletterat med efterbete.

På betesmark och slåtteräng ska det växa gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder. Du ska varje år sköta marken och den får inte växa igen.

Åkermark räknas inte som betesmark eller slåtteräng. Du får gärna beta eller slå din åkermark men den kommer ändå att klassas som åkermark om den är lämplig för växtodling.

Skog räknas aldrig som betesmark. Om det finns partier med skog på din mark ska de inte ingå i blockets areal. Det finns en särskild markklass som heter skogsbete där detta inte gäller.

Mark i renskötselområde som i huvudsak kan användas till renbete är inte betesmark eller slåtteräng.

Så bedömer vi om marken i stället är skog

När vi bedömer om en mark är skog tittar vi på följande kriterier:

  • om träden står tätt och i jämna förband
  • om träden är likåldriga
  • om det inte vuxit upp tillräckligt med gräs eller örter på marken efter en röjning eller avverkning
  • om träden har en liten krona och en hög rak stam.

Vi väger samman ovanstående kriterier när vi bedömer marken.

Exempel på när mark räknas som skog eller betesmark

Björkar som växer tätt och jämnt.

Detta är inte jordbruksmark. På denna mark står träden tätt och i jämna förband.

Skogsmark, ojämn med grästuvor, stenar och stubbar

Detta är inte jordbruksmark. Med mer skötsel och tid kan detta bli en betesmark.

En skogsbacke med träd, buskar och jämnt gräs.

Detta är en betesmark. Mark med inslag både av hävdpräglade träd och yngre träd utan hävdprägel. Delar av marken är igenvuxen i trädskiktet.

Skog med träd i olika åldrar som växer olika långt ifrån varandra och har stora trädkronor. På marken växer gräs.

Trots hög krontäckning är detta en betesmark. Träden är olikåldriga, inte jämnt utställda och har stor krona.

Marker som du kan få stöd för

Du kan egentligen bara få ersättning för de ytor på din betesmark eller slåtteräng där det växer gräs och örter. En häll som är större än 500 kvadratmeter kan du inte få stöd för. När det gäller ytor där det finns till exempel byggnader, vägar eller ohävdsarter kan du inte få stöd för sådana ytor om de är större än 100 kvadratmeter. Exempel på ohävdsarter är brännässlor, älggräs och vass.

Ris, som till exempel ljung, lingon eller blåbär räknas inte som gräs och örter och därför kan du inte få stöd för sådana ytor. Du kan däremot få stöd för ytor med ljung som sköts genom slåtter eller bete.

Så mycket träd, buskar eller impediment kan få finnas på marken

Du kan i viss utsträckning få ersättning även för ytor med träd, buskar, naturliga impediment och värdefulla landskapselement som inte är bevuxna med gräs och örter, eftersom de ofta förekommer naturligt på betesmarker.

Mark som inte är bevuxen med gräs och örter kan delas in i tre olika typer:

  1. Täta träd- eller buskområden, det vill säga när träd och buskar står så tätt att djuren inte kommer åt att beta eller att det inte finns gräs eller örter under träden och buskarna. Sly kan räknas som träd och buskar, men tänk på att det också kan vara igenväxning och ger då avdrag i miljöersättningen.
  2. Naturliga impediment. Ytor där det inte växer gräs eller örter på grund av att det är hällmark eller mycket stenigt. Hit räknas också permanenta naturliga vattensamlingar.
  3. Värdefulla landskapselement som exempelvis odlingsrösen, stenmurar och fornlämningar där det inte växer gräs eller örter.

Varje del av din betesmark eller slåtteräng kan bestå av upp till 10 procent av mark som täcks av täta träd- eller buskområden, impediment eller värdefulla landskapselement utan att vi gör något avdrag.

Ytor som täcks av täta träd- eller buskområden, impediment eller värdefulla landskapselement till mer än 50 procent men är mindre än 500 kvadratmeter får oftast ingå i blocket. Om det finns många sådana ytor kan de ändå medföra avdrag.

Avdrag på stöden

Om mer än 10 procent av marken täcks av täta träd- eller buskområden, impediment eller värdefulla landskapselement kan du få avdrag på stöden.

Om marken täcks till mer än 50 procent räknas marken inte som betesmark. Om länsstyrelsen fastställer en annan markklass på marken som till exempel skogsbete, mosaikbetesmark, alvarbete eller gräsfattig mark kan du få miljöersättning, men inte gårdsstöd.

Så blir avdraget på arealen

Del av ytan som inte är bevuxen med gräs och örter

Avdrag i procent

0 till och med 10 procent

Inget avdrag

Mer än 10 procent, till och med 30 procent

20 procent

Mer än 30 procent, till och med 50 procent

40 procent

Mer än 50 procent

Marken räknas inte som betesmark

Exempel: En yta på 0,3 hektar av betesmarken täcks till 15 procent av odlingsrösen. Avdraget blir då 0,3 hektar gånger 20 procent. Uträknat blir alltså avdraget 600 kvadratmeter.

Glest bevuxen mark i skogen.

Exempel på en yta där det inte finns tillräckligt med gräs eller örter under träden.

Kontakta oss om du har frågor

Du kan ställa frågor till oss på vår webbplats och också se svaren på frågor som andra har ställt.

Du kan också ringa din länsstyrelse som svarar på frågor om stöd.

Du som bor i Västernorrlands län ska i stället ringa det här numret:

Senast uppdaterad: 2019-10-01