Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Förgröningsstöd 2019

Förgröningsstödet är till för att främja den biologiska mångfalden och att minska det europeiska jordbrukets klimatpåverkan. Du som söker gårdsstöd söker automatiskt även förgröningsstöd.

Den här filmen ger en introduktion till förgröningsstödet.

Nytt för i år

Det finns några nyheter i förgröningsstödet 2019.

Trädesperioden för träda som ekologisk fokusareal förlängs

Trädesperioden för träda som du anmält som ekologisk fokusareal i förgröningsstödet förlängs. Du ska hålla marken i träda till och med den 15 augusti med undantag för skiften som ska höstsås. På skiften som ska höstsås är det tillåtet med förberedande åtgärder och sådd av nästa års gröda från och med den 16 juli. Som förberedande åtgärder räknas inte bete och skörd.

Inte tillåtet att gödsla träda och obrukad fältkant som du anmält som ekologisk fokusareal

Från och med 2019 är det inte tillåtet att gödsla träda och obrukad fältkant som du har anmält som ekologisk fokusareal i förgröningsstödet under den period som marken ska vara ur produktion.

Lin har lagts till som godkänd mellangröda

Lin har lagts till som godkänd mellangröda som ekologisk fokusareal i förgröningsstödet.

Så söker du stödet och gör ändringar

Du söker stödet i e‑tjänsten SAM Internet. Sista dag att söka 2019 var den 11 april. I februari nästa år kan du söka stödet igen. Om din ansökan kommer in efter den 11 april minskar vi ditt stöd med 1 procent per arbetsdag som ansökan är försenad. Om ansökan kommer in efter den 6 maj får du inget stöd alls 2019.

Om du ska söka jordbrukarstöd för första gången så behöver du kontakta din länsstyrelse för att få ett kundnummer.

Ändra i din ansökan

Du kan ändra vissa saker i din SAM‑ansökan efter att du har skickat in den. De flesta ändringar kan du göra fram till och med 15 juni. Om du vet att du behöver ändra något ska du göra det så snart som möjligt. Om vi eller länsstyrelsen hittar fel i din ansökan, eller om du får en kontroll, är det bara i undantagsfall du får göra ändringar.

Det kan du få stöd för

För att få förgröningsstöd måste du få gårdsstödet utbetalt och uppfylla de villkor för förgröningsstödet som gäller dig. Förgröningsstödet är ett obligatoriskt stöd för alla som söker gårdsstöd.

Villkor för stödet

Det finns olika villkor som kan gälla dig beroende på var i landet du har din jordbruksmark och hur mycket åkermark du har. Du behöver följa villkoren för att få fullt stöd.

Det här är villkoren:

  • Du kan behöva ha ekologiska fokusarealer
  • Du ska minst 2 eller 3 grödor på din åkermark
  • Bevara betesmarker och slåtterängar i Natura 2000-områden

I SAM Internet får du hjälp

SAM Internet hjälper dig att ta reda på om du uppfyller villkoren. Under fliken Karta och Skiften i SAM Internet finns menyn Förgröningsstöd där du får hjälp att ta reda på om du uppfyller villkoren för förgröningsstödet utifrån de uppgifter du har angett i ansökan. Du kan till exempel se vilka marker som ligger i ett Natura 2000-område.

Du kan behöva ha ekologiska fokusarealer

I förgröningsstödet finns regler om att du ska ha minst 5 procent av åkermarken som så kallade ekologiska fokusarealer. Detta gäller dig som har mer än 15 hektar åkermark och mer än hälften av din jordbruksmark i slättbygd och vissa andra områden i Götaland och Svealand. När du räknar ut hur mycket åkermark du har ska du räkna bort mark med permanenta grödor och permanent gräsmark.

Antal hektar åkermark kopplat till kravet på ekologiska fokusarealer

Antal hektar åkermark

Du behöver ha ekologiska fokusarealer

15 hektar eller mindre

Nej

mer än 15 hektar

Ja, du kan behöva ha ekologiska fokusarealer

Områden där du kan behöva ha ekologiska fokusarealer

Du behöver ha ekologiska fokusarealer om du har mer än hälften av din jordbruksmark i något av de röda områdena på kartan här nedanför och har mer än 15 hektar åkermark efter att du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark.

Karta över områden där du kan behöva ha ekologiska fokusarealer

Detta gäller för att ett område ska undantas från kravet på ekologiska fokusarealer

De gröna områdena på kartan är undantagna från kravet på ekologiska fokusarealer.

gäller detta:

  • Området måste vara ett område med naturliga begränsningar, ett så kallat kompensationsområde. Det är bara områden som uppfyller kriterierna för bergsområden eller väsentliga naturliga begränsningar som kan ingå. Områden med särskilda begränsningar omfattas inte, vilket innebär att alla kompensationsområden i Sverige inte kan få undantag från kravet på ekologiska fokusarealer.
  • Minst 50 procent av landarealen i området måste bestå av skog.
  • Det måste finnas tre gånger så mycket skogsmark som jordbruksmark.
    Beräkningarna av arealförhållanden har skett på kommunnivå. Områden inom en kommun som klarar arealkraven, men som inte är kompensationsområden av typen bergsområden eller väsentliga naturliga begränsningar, får inte undantag från kravet på ekologiska fokusområden.

I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer

Om du uppfyller någon av punkterna nedan får du förgröningsstöd utan att du behöver ha ekologiska fokusarealer oavsett var i Sverige du har din jordbruksmark.

  • Om du har mark med certifierad ekologisk produktion eller mark som finns med i åtaganden för omställning till ekologisk produktion får du förgröningsstöd utan att du behöver följa villkoren för förgröningsstödet på den marken.
  • Om du har 15 hektar åkermark eller mindre kvar när du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark.
  • Om mer än 75 procent av din åkermark är vall, träda eller baljväxter eller en kombination av dessa efter att du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark.
  • Om mer än 75 procent av din jordbruksmark är permanent gräsmark, vall eller en kombination av dessa.

Grödor som räknas som permanenta grödor

Grödor med de här grödkoderna räknas som permanenta grödor

Grödkod

Gröda

65

salix

67

poppel

68

hybridasp

71

övrig bärodling

72

fruktodling

78

plantskolor med odling av permanenta grödor

Detta är permanent gräsmark

Som permanent gräsmark räknas

  • betesmark
  • slåtteräng
  • åkermark med vallodling eller träda som inte ingått i växtföljden på jordbruksföretaget under 5 år eller mer.
Betesmark

Betesmark räknas som permanent gräsmark. Betesmark är jordbruksmark som inte är åkermark och som du sköter med bete, avslagning eller putsning. På marken ska det växa gräs eller örter som kan användas som foder. Betesmark har grödkod 52.

Slåtteräng

Slåtteräng räknas som permanent gräsmark. Slåtteräng är jordbruksmark som inte är åkermark och som du använder på eftersommaren till slåtter eller för slåtter kompletterat med efterbete eller lövtäkt. På slåtterängen ska det växa gräs eller örter som kan användas som foder. Slåtteräng har grödkod 53.

Vall som legat minst 5 år i rad

Vall som inte ingått i växtföljden på jordbruksföretaget under 5 år eller mer räknas som permanent gräsmark. Det spelar ingen roll om vallen ligger obruten 5 år i rad eller om den plöjs upp och sås med vall på nytt. Det är hur många år i rad som det varit vall på marken som räknas i detta sammanhang. De år som du får någon miljöersättning för din vallodling räknas inte med i de 5 år som krävs för att vallen ska räknas som permanent gräsmark.

Exempel:
  • År 1: vall
  • År 2: vall inom miljöersättningen för vallodling, certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion
  • År 3: vall inom miljöersättningen för vallodling, certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion
  • År 4: vall inom miljöersättningen för vallodling, certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion
  • År 5: vall

I det här exemplet har det egentligen varit vall på marken i 5 år men eftersom åren med miljöersättning inte ska räknas med så anses lantbrukaren bara ha haft vall på marken i 2 år.

Från och med 2015 räknas även träda med i framräkningen av permanenta gräsmarker

Från och med 2015 tas åkermark som ligger i träda med när man räknar fram permanent gräsmark. Detta gäller bevuxen träda. Du ska alltså inte räkna in obevuxen träda, så kallad svartträda.

De år som du använder trädan som ekologisk fokusareal i din SAM‑ansökan räknas inte med i de 5 år som krävs för att trädan ska räknas som permanent gräsmark.

Du får bryta en serie med permanent gräsmark

Ett av villkoren i förgröningsstödet är att Sverige ska bevara de permanenta gräsmarkerna i landet. Om det finns risk för att andelen permanent gräsmark i Sverige blir mindre än det nationella målet kan det bli aktuellt att införa ett förbud mot att ställa om permanenta gräsmarker till annan användning. Vi kommer i så fall att informera om detta i god tid före SAM‑ansökansperioden.

Om andelen permanent gräsmark i Sverige skulle bli mindre än det nationella målet kommer du som ställt om permanent gräsmark till annan användning att behöva återställa marken till permanent gräsmark. Om detta blir aktuellt kommer du som berörs att få information från oss om hur återställandet ska gå till.

Så länge andelen permanent gräsmark är mer än det nationella målet och vi inte har informerat om något förbud mot omställning får du alltså odla en annan gröda än vall på åkermark som är permanent gräsmark. Då återgår marken till att vara vanlig åkermark igen. Därefter är det först om du haft vall eller träda, eller en kombination av dessa, som varit utanför växtföljden i 5 år eller mer som den blir permanent gräsmark igen.

Det här är ekologiska fokusarealer

Ekologiska fokusarealer är områden som kan förbättra den biologiska mångfalden. Det betyder inte att de behöver vara ekologiskt odlade. De ekologiska fokusarealerna har olika omräkningsfaktorer som du ska multiplicera med för att få fram hur stor areal de räknas som.

Ekologiska fokusarealer får inte ligga på sådan mark som räknas som permanent gräsmark.

Här nedanför kan du läsa om vad som räknas som ekologiska fokusarealer och vilka omräkningsfaktorer de har. Du kan välja vilka av de här markerna som du vill ha som ekologiska fokusarealer.

Träda

Du ska hålla marken i träda till och med den 15 augusti, med undantag för skiften som ska höstsås. På skiften som ska höstsås är det tillåtet med förberedande åtgärder och sådd av nästa års gröda från och med den 16 juli. Som förberedande åtgärder räknas inte bete och skörd. När du sår den gröda som ska bli en jordbruksprodukt efter trädesperioden upphör trädan. Du får inte använda växtskyddsmedel eller gödsla på trädan under perioden 1 januari–15 augusti, med undantag för trädor som du ska höstså. På sådana trädor får du använda växtskyddsmedel och gödsla från och med den 16 juli. Utöver det finns det inga särskilda skötselkrav när du anmäler trädan som ekologisk fokusareal.

Träda har omräkningsfaktorn 1. Det betyder att 1 hektar träda räknas som 1 hektar ekologisk fokusareal.

Blommande träda

Blommande träda är mark i träda som såtts med pollen- och nektarrika växter som är attraktiva för pollinerare, andra nyttodjur och fjärilar. Växterna som sås måste finnas på vår lista över godkända växter. De godkända växterna måste vara dominerande på arealen när de är etablerade men får sås i blandning med andra växter, till exempel gräs. Växterna är etablerade när de har kommit upp så att det går att se vad det är. Växterna ska vara etablerade senast den 15 juli. Växterna får inte sås med avsikt för produktion. Marken ska hållas i träda till och med den 15 augusti. Du får inte använda växtskyddsmedel på trädan under perioden 1 januari–15 augusti.

Blommande träda har omräkningsfaktor 1,5. Det betyder att 1 hektar blommande träda räknas som 1,5 hektar ekologisk fokusareal.

Växter som får sås på en blommande träda

Ettåriga grödor

Tvååriga grödor

Fleråriga grödor

Honungsört

Blåeld

Klöver*


Oljerättika

Sötväppling (gul och vit)

Lusern

Solros


Käringtand

Vitsenap


Cikoria

Fodervicker


Kummin

Luddvicker


Esparsett

Bovete


Fodergetruta/getärt

Blodklöver


Getväppling

Klöver*


Gulvial

Blålupin


Rödklint

Sötlupin


Väddklint

Gurkört


Prästkrage

Ringblomma


Åkervädd

* Alsikeklöver, rödklöver och vitklöver får inte sås i renbestånd.

Salix

Om du odlar salix och använder den som ekologisk fokusareal ska du lägga till den arealen till åkermarken som du ska ha 5 procent ekologiska fokusarealer på. Salix är en permanent gröda, men ska alltså räknas med i den areal som du ska ha minst 5 procent av som ekologisk fokusareal.

Du får inte använda mineralgödselmedel eller växtskyddsmedel utom det första året du planterar grödan.

Salix har omräkningsfaktorn 0,5. Det betyder att 1 hektar salix räknas som 0,5 hektar ekologisk fokusareal.

Kvävefixerade grödor

Du kan ha dessa kvävefixerande grödor på en ekologisk fokusareal:

  • ärter (inklusive konservärter)
  • bönor
  • sötlupin
  • vicker
  • kikärter
  • lusern
  • klöver

Du kan antingen odla de kvävefixerande grödorna i renbestånd eller som blandningar. Blandningarna ska bestå av minst 50 procent av dessa grödor. Det är minst 50 procent av utsädesvikten som räknas. Alla grödor utom konservärter ska bibehållas på marken minst till och med den 31 juli. Att grödan får brytas efter den 31 juli innebär att du får skörda grödan före den 31 juli om du lämnar kvar stubben på marken minst till och med den 31 juli.

Du får inte använda växtskyddsmedel på den kvävefixerande grödan från och med sådd av grödan till och med den 31 juli. Om du skördar grödan efter den 31 juli gäller förbudet fram till skörd av grödan.

Kvävefixerande grödor har omräkningsfaktorn 1. Det betyder att 1 hektar kvävefixerande gröda räknas som 1 hektar ekologisk fokusareal.

Obrukade fältkanter på åkermark

En obrukad fältkant på åkermark är en remsa utmed åkerkanten där du inte har någon produktion. Den ska hållas i träda till och med den 31 juli. Det innebär att du under den perioden inte får gödsla den obrukade fältkanten. Om du ska höstså skiftet får du ta bort fältkanten tidigast vid skörden av huvudgrödan på skiftet. Mekanisk och kemisk bekämpning av ogräs är tillåtet på den obrukade fältkanten. Du kan anlägga en obrukad fältkant mellan två skiften.

Den obrukade fältkanten får inte ligga på eller längs med skiften du anmält som träda eller där du har åtagande för skyddszoner. Om du söker utbetalning av miljöersättning för vallodling, minskat kväveläckage, ersättning för ekologisk produktion, omställning till ekologisk produktion eller kompensationsstöd måste du bruka hela skiftet enligt villkoren för de ersättningarna. Därför kan du inte ha en obrukad fältkant på samma skifte.

Den obrukade fältkanten får vara 1–20 meter bred, men du räknar bara löpmeter multiplicerat med omräkningsfaktorn 9. Därför räknas 1 meter obrukad fältkant som 9 kvadratmeter ekologisk fokusareal. Det gör att 1 000 meter obrukad fältkant motsvarar 0,9 hektar ekologisk fokusareal.

För den obrukade fältkanten gäller samma allmänna regler som för träda. Den får alltså även vara obevuxen. Du som har obrukade fältkanter med grödor som är anpassade för att öka den biologiska mångfalden behöver inte putsa eller slå av fältkanterna. Med anpassade grödor menar vi till exempel vallfröblandning med blommande örter som rödklöver, vitklöver, cikoria och honungsört. Du behöver fortfarande sköta fältkanten, vilket betyder att du till exempel kan behöva stödså eller ta bort buskar.

Vallinsådd i en huvudgröda

Som vallinsådd räknas den vall som du sår in i en annan huvudgröda. Om du sår in vallen på våren eller försommaren kan marken räknas som ekologisk fokusareal i år. Vallinsådd som du gör i en gröda som du sår på hösten kan räknas som ekologisk fokusareal året efter.

Du får bryta insådden tidigast den 1 november.

Du får inte använda växtskyddsmedel på vallinsådden under perioden 1 september–31 oktober i normala fall. Om du skördar huvudgrödan före den 1 september får du inte använda växtskyddsmedel på vallinsådden från och med dagen du skördar och 8 veckor framåt. Om du skördar huvudgrödan före den 1 september ska du meddela det till länsstyrelsen.

Omräkningsfaktorn är 0,3. Det betyder att 1 hektar med vallinsådd räknas som 0,3 hektar ekologisk fokusareal.

För att vallinsådden ska räknas som ekologisk fokusareal ska du så in gräs eller vallbaljväxter eller en blandning av dessa.

För att vallinsådden ska räknas som ekologisk fokusareal får den inte vara på åkermark som du får miljöersättning för minskat kväveläckage för.

Mellangröda

Du kan så in en blandning av grödor efter skörden av din huvudgröda och räkna dessa som en ekologisk fokusareal. Du ska så in blandningen före den 1 september och den ska bestå av minst 2 av dessa grödor: betor, blodklöver, bovete, havre (vår), honungsört, korn (vår), oljerättika, persisk klöver, purrhavre, rajgräs, raps (vår), rybs (vår), råg (vår), rågvete (vår), rättika, solros, subklöver, sudangräs, tagetes, vete (vår), vicker, vitsenap, ärter, lin. Blandningen får inte innehålla någon annan än dessa grödor.

Du får bryta insådden tidigast den 1 november.

Du får inte använda växtskyddsmedel på mellangrödan under perioden 1 september–31 oktober.

Omräkningsfaktorn är 0,3. Det betyder att 1 hektar med mellangrödor räknas som 0,3 hektar ekologisk fokusareal.

För att mellangrödan ska räknas som ekologisk fokusareal får den inte vara på åkermark som du får miljöersättning för minskat kväveläckage för.

Sammanfattning av vad du kan ha som ekologisk fokusareal
och de olika omräkningsfaktorerna

Ekologisk fokusareal

Omräkningsfaktor

Träda

1

Blommande träda

1,5

Salix

0,5

De kvävefixerande grödorna ärter, konservärter, bönor, sötlupin, vicker, kikärter, lusern och klöver.

1

Obrukade fältkanter på åkermark

9 multiplicerat med varje löpmeter

Vallinsådd i en huvudgröda

0,3

Mellangröda

0,3

Du ska ha minst 2 eller 3 grödor på din åkermark

Ett av villkoren för förgröningsstödet är att du ska odla ett visst antal grödor på din åkermark. Hur många grödor du ska ha beror på var i landet du har din jordbruksmark och hur många hektar åkermark du har. Om du har mindre än 10 hektar åkermark har du inget krav på att odla flera olika grödor.

Under dessa perioder kan du behöva odla ett visst antal grödor:

  • 1 maj–30 juni i södra Sverige
  • 1 juni–31 juli i norra Sverige (stödområde 1–5)

Kravet på rätt antal grödor kan vara uppfyllt även om du inte kunnat så de tänkta grödorna den 1 maj respektive den 1 juni.

Karta över stödområden i Sverige

Karta över stödområden

Kartan gäller från och med 2016 för kompensationsstöd i norra och södra Sverige samt för nationellt stöd i norra Sverige.

Varje område har olika färger. I norra Sverige finns nu fem områden 1–5 och i södra Sverige finns sju områden 6–12 där du kan söka kompensationsstöd.

På kartan finns ytterligare ett område. Det är område 13, där det inte går att söka kompensationsstöd.

Så påverkar sen sådd kravet på 2 eller 3 grödor

Många lantbrukare måste ha en viss fördelning mellan minst 2 eller 3 grödor på sin mark. Det här villkoret i förgröningsstödet ska uppfyllas under hela perioden 1 maj–30 juni i södra Sverige respektive 1 juni–31 juli i stödområde 1–5 i norra Sverige. Det kan vara så att villkoret är uppfyllt även om sådden är försenad och grödorna därför inte finns på marken under hela perioden. Ett osått skifte ses då i regel som träda vid en kontroll. Träda räknas som en egen gröda i det här sammanhanget. Om du klarar villkoret när den osådda marken räknas som träda så behöver du alltså inte ha sått den 1 maj eller 1 juni.

I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha minst 2 eller 3 grödor

Om du uppfyller någon av punkterna nedan får du förgröningsstöd utan att du behöver uppfylla villkoret i förgröningsstödet att odla ett visst antal grödor. Här kan du läsa om vad som räknas som permanenta grödor och permanent gräsmark.

  • Om du har mark med certifierad ekologisk produktion eller mark som finns med i åtaganden för omställning till ekologisk produktion får du förgröningsstöd för den marken utan att du behöver följa villkoren för förgröningsstödet på den marken.
  • Om du har mindre än 10 hektar åkermark kvar när du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark.
  • Om mer än 75 procent av din åkermark är vall, träda eller baljväxter eller en kombination av dessa efter att du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark.
  • Om mer än 75 procent av din jordbruksmark är permanent gräsmark eller vall eller en kombination av dessa.
  • Om mer än hälften av den åkermark som du söker gårdsstöd för i år inte fanns med i din ansökan förra året och all din åkermark i år odlas med en annan gröda är förra året.

Så här räknar du ut hur många grödor du behöver

Börja med att räkna ut hur många hektar åkermark du har. När du räknar ut hur många hektar åkermark du har ska du räkna bort den här åkermarken:

  • mark med permanenta grödor
  • permanent gräsmark
Antal hektar åkermark du har avgör hur många grödor du behöver odla

Antal hektar åkermark

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor

Mindre än 10 hektar

Nej

10–30 hektar

Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor

Mer än 30 hektar

Ja, du kan behöva odla minst 3 grödor

Om du har 10–30 hektar åkermark kvar

Då ska du ha minst 2 grödor på den mark som du har kvar. Den gröda du har mest av får täcka maximalt 75 procent av åkerarealen som blir kvar när du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark.

Om du har mer än 30 hektar åkermark kvar

Då ska du ha minst 3 grödor på den mark som du har kvar. De 2 grödor som du har mest av får tillsammans täcka maximalt 95 procent av åkerarealen som blir kvar när du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark. Den enskilt största grödan får täcka maximalt 75 procent.

Om den största delen av din jordbruksmark ligger i stödområde 1–5

Då ska du ha minst 2 grödor om du har mer än 10 hektar åkermark när du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark. Den största grödan får täcka maximalt 75 procent av denna åkerareal. Om den största grödan är vall eller träda får den täcka mer än 75 procent.

I stödområde 1–5 behöver du alltså aldrig ha mer än 2 grödor, även om du har mer än 30 hektar åkermark.

Vissa grödor kan räknas som 2 grödor

Höst- och vårvarianter av spannmål och oljeväxter räknas som olika grödor

När du odlar höst- och vårvarianter av samma grödsort, till exempel vårkorn och höstkorn, räknas det som två olika grödor.

I tabellen nedan kan se vad vilka grödor som räknas som 2 grödor.

Dessa höst- och vårgrödor räknas som olika grödor

Grödkod

Gröda

1

korn (höst)

2

korn (vår)

4

vete (höst)

5

vete (vår)

7

rågvete (höst)

29

rågvete (vår)

20

raps (höst)

21

raps (vår)

22

rybs (höst)

23

rybs (vår)

Speltvete räknas som en egen gröda. Du använder grödkod 88, övrig odling på åkermark, för att anmäla på vilka skiften du odlar speltvete.

En grödblandning räknas som en gröda

När du odlar en blandning av olika grödor på ett skifte, till exempel blandsäd, räknas den blandningen som en enda gröda.

I tabellen nedan kan se vad som gäller om du odlar någon av dessa grödblandningar med de här grödkoderna.

Grödblandningar som räknas som en enda gröda

Grödkod

Gröda

12

blandsäd (stråsädesblandningar)

13

blandsäd (spannmåls- och baljväxtblandning)

34

proteingrödsblandningar (baljväxter/spannmål)

Insådd av en annan gröda i huvudgrödan räknas som en gröda per år

Om du sår in en gröda i en annan gröda (huvudgrödan) räknas det ändå som en enda gröda. Huvudgrödan räknas som en gröda det första året och den gröda som du sår in räknas som en gröda året efter. Om du till exempel har sått in vall i en huvudgröda räknas vallen som grödan året efter.

Vall räknas som en gröda

Vall räknas som en enda gröda, oavsett vilken typ av vall du redovisar på marken. Om du till exempel odlar vall på din mark, men redovisar vallen med olika grödkoder, räknas den ändå bara som en enda gröda i förgröningsstödet.

Redovisa vall med dessa grödkoder

Grödkod

Gröda

49

slåtter- och betesvall på åker med en vallgröda som inte är godkänd för miljöersättning

50

slåtter- och betesvall på åker

58

gräsfrövall (ettårig)

59

gräsfrövall (flerårig)

Träda räknas som en gröda

Träda räknas som en gröda. Träda har grödkod 60. Det här räknas också som träda:

  • skyddszoner, grödkod 77
  • anpassade skyddszoner, grödkod 66
  • mångfaldsträda, grödkod 69

Potatis räknas som en gröda

Matpotatis med grödkod 45 och stärkelsepotatis med grödkod 46 räknas som en och samma gröda även om du har med båda grödkoderna.

Sojabönor räknas som en gröda

Sojabönor (oljeväxt) med grödkod 38 och sojabönor (foderväxt) med grödkod 39 räknas som en och samma gröda även om du har med båda grödkoderna.

Bevara betesmarker och slåtterängar i Natura 2000-områden

Du som har block med betesmarker eller slåtterängar där minst 50 procent eller minst 0,1 hektar av blockets areal ligger i ett Natura 2000-område måste bevara dessa marker. Det innebär att du inte får ställa om dessa marker till annan användning eller sluta hävda dem, om det strider mot planen för att bevara Natura 2000-området.

Om du planerar att ställa om eller sluta hävda sådana här marker bör du först kontakta de personer på din länsstyrelse som ansvarar för Natura 2000-området. De bedömer då om det du ska göra strider mot planen för att bevara Natura 2000-området. Om de bedömer att det inte strider mot planen kan du genomföra den planerade omställningen av marken utan att det påverkar ditt förgröningsstöd.

Om du ställer om sådana här marker eller slutar hävda dem trots att det inte är tillåtet gör vi avdrag på ditt förgröningsstöd och du kommer också att behöva återställa marken till sitt ursprungliga skick.

Sverige ska behålla en viss andel permanent gräsmark

Ett av villkoren i förgröningsstödet är att Sverige ska bevara de permanenta gräsmarkerna i landet. Som permanent gräsmark räknas alla betesmarker och slåtterängar samt åkermark med vallodling eller träda som inte ingått i växtföljden på jordbruksföretaget under 5 år eller mer. I de 5 åren räknas inte de år med som du fått någon miljöersättning för marken eller som du använt den som ekologisk fokusareal.

Sverige har hittills alltid nått sitt mål med andelen permanent gräsmark som ska bevaras.

Så påverkas du som lantbrukare av det här villkoret

Om det finns risk för att andelen permanent gräsmark i Sverige blir mindre än det nationella målet kan det bli aktuellt att införa ett förbud mot att ställa om permanenta gräsmarker till annan användning. Vi kommer i så fall att informera om detta i god tid före SAM-ansökansperioden.

Om andelen permanent gräsmark i Sverige skulle bli mindre än det nationella målet kommer du som ställt om permanent gräsmark till annan användning att behöva återställa marken till permanent gräsmark. Om detta blir aktuellt kommer du som berörs att få information från oss om hur återställandet ska gå till.

Följ tvärvillkoren

För att få fullt stöd måste du följa tvärvillkoren. Tvärvillkoren är regler som till exempel handlar om hur du ska sköta dina djur och din mark. De flesta tvärvillkoren är regler som redan finns i den svenska lagstiftningen eller i EU:s lagstiftning.

Så mycket pengar kan du få

Hur mycket pengar du får i förgröningsstöd beror på hur mycket dina stödrätter för gårdsstödet är värda. Förgröningsstödet är 54,05 procent av värdet på dina stödrätter som du får utbetalt gårdsstöd för. Stödrätternas värde kan variera, men år 2020 kommer varje stödrätt att vara värd 131 euro. På Mina sidor kan du se hur mycket dina stödrätter är värda.

Stödrätternas värde är bestämt i euro men du får ditt förgröningsstöd i kronor. Växelkursen fastställs av Europeiska centralbanken den sista bankdagen före den 1 oktober.

Om du får mer än 2 000 euro drar vi av pengar till krisreserven

Du får en minskning av ditt stöd om du får mer än 2 000 euro i gårdsstöd, förgröningsstöd, nötkreatursstöd och stöd till unga jordbrukare. Minskningen är en viss procentsats av det belopp som överstiger 2 000 euro. EU‑kommissionen beslutar avdragets storlek i procent i november varje år. Minskningen brukar vara mellan 1 procent och 2 procent. För 2018 var minskningen 1,41 procent.

Minskningen görs för att ha en reserv vid kriser inom jordbrukssektorn och för att det finns en risk att länderna i EU betalar ut för mycket i stöd. Pengarna kan betalas tillbaka senare år om pengarna som reserverats för kriser inom jordbruket inte används.

Om det finns risk för att EU:s budget överskrids kan avdraget bli större.

Utbetalning av stödet

Vi börjar betala ut stödet den 6 december 2019.

Om du får en kontroll på din gård som visar att det finns avvikelser mellan det du angett i din ansökan och hur det ser ut i verkligheten kan det leda till att du får din utbetalning senare än planerat.

När vi har fattat beslut om utbetalning kan du se hur mycket pengar du får på Mina sidor.

Kontroller och avdrag

Om du inte följer villkoren som gäller för stödet kan du få avdrag. Det är i första hand länsstyrelsen som kontrollerar att din ansökan stämmer med verkligheten, och att du följer alla villkor och tvärvillkor.

Länsstyrelsen genomför kontrollerna både när de handlägger din ansökan och vid eventuella besök på din gård. Du får oftast veta i förväg att du ska få besök av en kontrollant.

Om du drabbas av en oförutsedd händelse

Anmäl alltid oförutsedda händelser. Om du inte har kunnat uppfylla villkoren för stödet på grund av att oförutsedda händelser har hindrat dig, så kan du ändå ha rätt till stödet. Oförutsedda händelser kan till exempel vara naturkatastrof, dödsfall eller långvarig arbetsoförmåga. Du ska anmäla den oförutsedda händelsen skriftligen till din länsstyrelse tillsammans med en redogörelse och underlag som visar vad som hänt. Det ska du göra inom 15 arbetsdagar från den dag du har möjlighet att göra det.

Rådgivning om förgröning

Du som är lantbrukare kan köpa rådgivning om förgröning. Rådgivningen är subventionerad och du betalar bara 30 procent av rådgivningskostnaden.

Du kan få rådgivning inom olika områden, exempelvis regelverk, optimering av biologisk mångfald och ekonomi samt flerårsplan. Numera kan du få förgrönings- och tvärvillkorsrådgivning av samma organisation i ditt län.

Frågor och svar

Vad gäller om jag vill överlåta eller ta över mark, djur eller åtagande?

Det finns mycket att tänka på vid en överlåtelse eller ett övertagande, framför allt beroende på när den sker. Vi rekommenderar att du gör överlåtelsen i så god tid som möjligt. Du hittar all information på vår sida om överlåtelse.

Tänk på att ansökan om övertagande alltid måste skickas in om den nya sökanden har ett annat person- eller organisationsnummer. Detta gäller alltså även om det är en familjemedlem som ska ta över eller om du ska ändra företagsform.

Jag har fått ett beslut som gäller ett stöd som jag sökte för ett par år sedan. Hur såg webbinformationen ut då?

Vi har samlat tidigare års webbsidor i pdf-format. I pdf:erna kan du läsa den information som gällde det år du sökte stöd.

Kontakta oss om du har frågor

Du kan ställa frågor till oss på vår webbplats och också se svaren på frågor som andra har ställt.

Du kan också ringa din länsstyrelse som svarar på frågor om stöd.

Du som bor i Västernorrlands län ska i stället ringa det här numret:

Senast uppdaterad: 2019-10-29