Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik

EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik, även kallad CAP (Common Agricultural Policy) är gemensam för alla medlemsländer. Den förvaltas och finansieras genom EU:s budget. Vart sjunde år ser EU över budgeten och den gemensamma jordbruks- och landsbygdsutvecklingspolitiken tillsammans med medlemsländerna.

Den gemensamma jordbruks- och landsbygdsutvecklingspolitiken består av en samling lagar som EU har antagit för att skapa en gemensam och enhetlig politik.

Målen med den gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitiken är att

  • det ska finnas säkra livsmedel av hög kvalitet till rimliga priser
  • jordbrukarna ska ha en skälig levnadsstandard
  • naturresurserna och miljön ska bevaras och skyddas
  • främja sysselsättning, tillväxt och lokal utveckling på landsbygden.

Jordbruks- och landsbygdspolitikens olika områden

Jordbruks och landsbygdspolitiken delas in i två områden som kallas pelare. Direktstöd och marknadsåtgärder ligger i pelare 1 och landsbygdsutveckling ligger i pelare 2.

Illustration av jordbrukspolitikens två delar

Illustration: Europeiska unionen 2018

Direktstöden i pelare 1 är olika stöd som jordbrukare beviljas direkt om de ser efter sin jordbruksmark och uppfyller kraven för livsmedelssäkerhet och miljö- och djurskydd. Här ingår exempelvis gårdsstöd, nötkreaturstöd och stöd till unga jordbrukare.

Landsbygdsutveckling i pelare 2 ska hjälpa landsbygdsområden att växa, öka sysselsättningen och höja levnadsstandarden. Den gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitikens andra pelare medfinansieras av EU-länderna, som även använder sin nationella budget. Här ingår exempelvis projekt- och företagsstöd, kompensationsstöd och miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet.

Ny reform vart sjunde år

Vart sjunde år ser EU över den gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitiken tillsammans med medlemsländerna. Arbetet med kommande reform pågår just nu i hela EU.

Den 1 juni 2018 lade EU-kommissionen fram lagförslag om den gemensamma politiken efter 2020. Förslagen ska se till att vi bättre kan hantera aktuella och framtida utmaningar som klimatförändringar och generationsskiften och samtidigt fortsätta att stödja lantbrukarna så att vi får ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk.

Processen för att ta fram en ny reform

Att ta fram en ny politik vart sjunde år är en lång process med många inblandade.

Den börjar med att EU-kommissionen lämnar förslag på reform och budget. Medlemsländerna, EU-parlamentet och kommissionen utreder, diskuterar och förhandlar sedan kring förslagen.

Europeiska rådet och Europaparlamentet tar sedan beslut om budget och förordningar på grundläggande nivå. Mer detaljerade akter tas fram och beslutas av EU-kommissionen i form av delegerande och genomförandetakter.

I Sverige tar vi sedan fram nationella förordningar som beslutas av regeringen och Jordbruksverket utfärdar föreskrifter och tar fram IT-system. Därefter öppnar stöden och ersättningarna för ansökan.

Förberedelsefasen

När EU förbereder för en ny reform innebär det både förhandlingsarbete och administrativa förberedelser. I förhandlingsarbetet deltar flera olika aktörer. EU-kommissionen håller ihop förhandlingarna med medlemsländernas regeringar via Europeiska rådet och Europaparlamentet, vars medlemmar har valts direkt av medborgarna i respektive land.

Processen för förhandlingarna kan grovt beskrivas så här:

  1. EU-kommissionen lägger fram ett förslag till reform (i form av viss grundläggande lagstiftning).
  2. Europaparlamentet och ministerrådet går igenom och ändrar texten i olika steg.
  3. När parlamentet och rådet slutligen har enats om texterna tar de var för sig beslut om grundförordningarna.
  4. Sedan tar EU-kommissionen över och kompletterar med detaljregler med hjälp av medlemsländerna.
  5. Samtidigt som förhandlingarna pågår så förbereder sig medlemsländerna på att införa den nya politiken i sina respektive länder. De förberedelserna handlar om att se över föreskrifter och regler, anpassa IT-system och andra åtgärder för att skapa effektiva processer.

I förberedelsefasen styr regeringen, närmare bestämt Näringsdepartementet, arbetet med att lämna in svar till EU kring vilka ståndpunkter Sverige har kring EU:s förslag. De hanterar även synpunkter och förslag från olika intressenter i förberedelsefasen. Som stöd har Näringsdepartementet experter på Jordbruksverket som hjälper till att utreda olika förslag.

Jordbruksverket håller även ihop vissa skrivningar som Jordbruksverket ansvarar för i den strategiska plan som varje EU-land ska upprätta.

Genomförandefasen

Under genomförandefasen öppnas stöden stegvis så att olika intressenter kan söka dem. Jordbruksverket ansvarar för förvaltning av systemen, vilket innebär att det finns system för att ansöka om, handlägga, betala ut och kontrollera stöd. Oftast är det länsstyrelserna som ansvarar för att handlägga ansökningarna. Även Jordbruksverket och andra myndigheter handlägger vissa stöd.

Tillsammans med Landsbygdsnätverket kommunicerar både Jordbruksverket och länsstyrelserna med intressenter kring hur de använder stöden på bästa sätt.

Nu förbereds jordbruks- och landsbygdspolitiken för nästa period

Från och med våren 2018 pågår förhandlingar och förberedelser inför nästa reform. Det är just nu oklart när den nya politiken börjar gälla. En orsak är att Storbritanniens utträde ur EU gör att budgeten minskar.

EU-kommissionen vill i den kommande reformen

  • förenkla och modernisera politiken
  • ha större fokus på att stöden gör nytta än att varje detaljerad regel följs
  • ge medlemsstaterna ökad frihet i utformningen medan EU kommer att fokusera mer på granskning av resultaten
  • fördela direktstöden mer rättvist mellan företag och mellan länder
  • höja miljö- och klimatambitionerna.

Näringsdepartementet och Jordbruksverket jobbar tillsammans för att reglerna ska bli så bra som möjligt för oss i Sverige.

Jordbruksverkets ståndpunkter i det fortsatta arbetet med förberedelserna

Jordbruksverket tycker det är viktigt att den nya reformen leder till en politik som är effektiv och åstadkommer en högre måluppfyllelse än idag och som blir så enkel som möjlig för lantbrukare att använda och myndigheter att administrera.

Kontakta oss

Har du frågor om Sveriges hållning och synpunkter i EU-arbetet ska du kontakta Näringsdepartementet.

Har du frågor om hur Jordbruksverket arbetar med den kommande reformen kan du kontakta Jordbruksverkets näringslivschef Håkan Henriksson.

Senast uppdaterad: 2019-12-12