Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Bredbandsstöd

Du kan få projektstöd för att bygga bredbandsnät på landsbygden. Det kan vara en grupp personer som bor på landsbygden som bildar en förening som sedan söker stödet och bygger bredbandsnätet. Det kan också vara kommunen, ett kommunalt bolag eller ett privat företag. Du söker både stöd och utbetalning i vår e-tjänst.

Vem kan få stöd?

Du kan få stödet till bredband om du är en juridisk person och kommer att bygga bredbandsnät till fler än bara din egen verksamhet.

Det betyder att alla typer av föreningar, organisationer, företag, kommuner och andra myndigheter kan få stödet. En enskild privatperson eller en enskild firma kan inte få stödet eftersom de inte är juridiska personer.

Så kommer du igång med ett bredbandsprojekt

Det finns många sätt att starta ett projekt för att bygga bredbandsnät på landsbygden. Det kan starta som ett lokalt initiativ där ni som bor på landsbygden bildar en förening som sedan söker stödet och bygger bredbandsnätet. Det kan också vara kommunen, ett kommunalt bolag eller ett privat företag som tar initiativet. Om det till exempel är kommunen som tar initiativet så kan kommunen söka stödet och även driva projektet eller så kan kommunen vara administratör och samordnare för flera föreningar.

Byanätsforum är ett forum för frågor om att bygga, äga och driva bredbandsnät. De vänder sig speciellt till föreningar som vill starta bredbandsprojekt.

Det kan du få stöd för

Du kan få stöd för att anlägga den grundläggande fysiska infrastrukturen som behövs för att bygga ett bredbandsnät. Det är till exempel kanalisationsrör och fiberkablar. För att få stöd behöver bredbandsnätet uppfylla definitionen för nästa generations accessnät. Med det menas bredbandsnät med hög överförings­kapacitet som är snabbt, säkert och med jämn överföring av signalerna när bredbandet används.

Du kan inte få stöd för bredband om det redan finns ett nät i området som uppfyller villkoren för stödet.

Utgifter du kan få stöd för

Du kan bara få stöd för utgifter som har fakturadatum och betalningsdatum från och med den dag då din ansökan om stöd kom in till myndigheten.

Utgifter du kan få stöd för:

  • projektering, till exempel kostnads­­beräkning, teknisk planering och rådgivning
  • material för att anlägga grundläggande fysisk infrastruktur, till exempel rör och fiberkablar
  • anläggningsarbeten för att anlägga grundläggande fysisk infrastruktur, till exempel grävning och blåsning och svetsning av fiber
  • tjänster för kontroll och dokumentation, till exempel byggbesiktning och att upprätta en förvaltningsplan
  • tjänster för allmänna utgifter, till exempel byggprojekt­ledning, upphandlingshjälp och ekonomiredovisning. Allmänna utgifter får utgöra 5 procent av den totala budgeten för projektet men högst 1 500 000 kronor.

Moms ger rätt till stöd när du inte är skyldig att redovisa moms för projektet. Är du momsredovisningsskyldig för projektet så får du inte stöd för momsen.

Du kan bara få stöd för tjänster som är köpta från personer eller organisationer som har F-skattsedel.

Du kan få stöd för utgifter för att ta ut ledningsrätt. Ledningsrätt är en rättighet som liknar ett servitut och är ett sätt att säkra rätten att ha en ledning över en eller flera fastigheter. Du ansöker om ledningsrätt hos Lantmäteriet eller hos din kommunala Lantmäterimyndighet om det finns en sådan.

Det kan du inte få stöd för

Exempel på vad du inte kan få stöd för:

  • lön och arvoden
  • inköp och installation av aktiv utrustning (den elektroniska utrustningen som skapar signalen i bredbandsnäten)
  • inköp eller hyra av befintlig grundläggande fysisk infrastruktur
  • avgifter och ersättningar för markintrång
  • avgift för inskrivning av markupplåtelseavtal i Fastighetsregistrets inskrivningsdel¹
  • förrättningskostnader för att bilda gemensamhets­­­anläggning²
  • mat och annan förtäring
  • indirekta kostnader så som overhead­kostnader
  • moms som du kan dra av
  • skuldräntor

¹ Med inskrivning menas ett markupplåtelse­avtal som ger ledningsägaren tillstånd och nyttjanderätt att till exempel gräva och lägga ner en ledning på markägarens fastighet. Det innebär också att avtalet registreras i Fastighetsregistrets inskrivningsdel hos Lantmäteriet.

² Med gemensamhets­anläggning menas att det genom en lantmäteri­­förrättning bildas en anläggning som ägs gemensamt av de fastigheter som ingår i anläggningen. Det markutrymme som behövs för gemensamhets­anläggningen upplåts med servitutsrätt.

Så mycket stöd kan du få

Utgifterna måste vara 100 000 kr eller mer för att du ska kunna få stöd. Ett projekt kan få högst 10 miljoner euro (cirka 83 miljoner kronor) i stöd.

Regeringen har satsat totalt 4,25 miljarder kronor till bredbandsstödet under åren 2014‑2020.

I tabellen nedan kan du se hur många procent av dina utgifter som du kan få stöd för. Att det skiljer sig åt i landet beror på att stödets storlek har anpassats till varje läns förutsättningar.

Så mycket får du i stöd i varje län

Län

Andel av de utgifter som ger rätt till stöd

Blekinge

70 %

Dalarna

60 %

Gotland

Bredbandsstödet finns inte på Gotland

Gävleborg

60 %

Halland

60 %

Jämtland

50 %

Jönköping

60 %

Kalmar

40 %

Kronoberg

60 %

Norrbotten

70 %

Skåne

40 %

Stockholm

60 %

Södermanland

40 %

Uppsala

60 %

Värmland

50 %

Västerbotten

70 %

Västernorrland

60 %

Västmanland

60 %

Västra Götaland

40 %

Örebro

40 %

Östergötlands

60 %

Har du frågor om ditt läns procentsats ska du kontakta din länsstyrelse.

Resten ska finansieras med privata pengar

De utgifter som ger rätt till stöd men som inte täcks av bredbandsstödet ska finansieras med privata pengar, till exempel anslutningsavgifter. Det kan också vara pengar som kommer från privata fonder, privata stiftelser eller privata företag. Projektet får inte medfinansieras med andra offentliga stöd som kommer från till exempel EU, den svenska staten, regionförbund, landsting eller kommun.

Villkor för stödet

Här är villkoren som gäller för stödet. Du kan också se villkoren i ditt beslut om stöd.

Området du söker stöd för ska hänga ihop

Området där du gräver för bredband ska hänga ihop och får inte bestå av separata delområden som är skilda från varandra. Det är däremot tillåtet att ha separat delområden om områdena inte ger rätt till stöd. Det kan till exempel vara en tätort eller ett område som redan har nästa generations accessnät.

Bilden visar att området där du bygger gräver för bredband ska hänga ihop och får inte bestå av separata delområden som är skilda från varandra. Det är däremot tillåtet att ha separat delområden om områdena inte ger rätt till stöd.

Bredbandsnätet måste byggas utanför tätort

Du kan bara få stöd för bredbandsnät som du bygger på landsbygden utanför tätort. En tätort är en ort med minst 200 invånare och där det är högst 150 meter mellan husen.

Bakgrunden är att vi bara får betala ut stöd till projekt som vill bygga bredband i områden där det inte går att bygga bredband på kommersiella grunder, det vill säga utan stöd. För att komma fram till vilka områden vi betalar ut stöd till tar Jordbruksverket varje år fram en marknadsanalys som baseras på underlag från Post- och telestyrelsen.

Bredbandsnätet ska ha hög överföringskapacitet och det får inte finnas något sådant nät sedan tidigare

Du kan bara få stöd för att bygga ett bredbandsnät som uppfyller definitionen för nästa generations accessnät. Med det menas bredbandsnät med hög överföringskapacitet som är snabbt, säkert och med jämn överföring av signalerna när bredbandet används.

Tekniker som i dagsläget uppfyller kraven för nästa generations accessnät:

  • Fibernät
  • VDSL – uppgraderat kopparnät
  • DOCSIS3.0 – uppgraderat kabeltv-nät
  • Radiolänk (under vissa förutsättningar)

Vill du använda någon annan teknik än de här så ska du kunna visa och motivera att den uppfyller kraven för NGA-nät.

Tekniken radiolänk uppfyller i de flesta fall kraven för nästa generations accessnät men det som kan begränsa användningen är placeringen. Radiosignalen kan störas av fysiska hinder i terrängen som till exempel träd. Post- och telestyrelsen hjälper länsstyrelsen att bedöma om den valda tekniken uppfyller kraven.

Om det redan finns nästa generations accessnät där du vill bygga bredband

Om det redan finns nästa generations accessnät där du vill bygga bredband kan du inte få stöd. I Bredbandskartan kan du se vilka nät som finns i ditt område.

På bredbandskartan kan du använda ansökningskartan när du planerar ditt projekt. Kartan innehåller röda, orangea, gula och gröna rutor. Stöd beviljas alltid i områden som är markerade med röda rutor. Om du vill bygga inom en ruta med någon annan färg ska du kunna visa att de hus, byggnader eller anläggningar som du vill ansluta inte redan har tillgång till nästa generations accessnät. Det kan du till exempel göra genom att visa att det inte går att beställa bredbandstjänster som kräver snabb och hög överföringskapacitet.

På ansökningskartan ska du markera det sammanhängande område där du har tänkt genomföra ditt projekt. Du ska spara kartan som en PDF-fil och bifoga till din ansökan.

Genomför ett samråd med kommunen när du planerar projektet

Du ska alltid ha ett samråd med kommunen, även när det är en kommun som söker stödet. Inför samrådet ska du fylla i en särskild blankett som du skickar till din kommun. Blanketten ska du också skicka med din ansökan om stöd.

Syftet med samråd är att kommunen ska känna till vilka planer som finns för bredbandsutbyggnad. Om det finns en regional bredbandsstrategi i det län där du ska genomföra ditt projekt kommer länsstyrelsen att kontrollera att ditt projekt stämmer överens med målen i strategin. Det gör de när de handlägger din ansökan.

Sök de tillstånd du behöver för projektet

Det är viktigt att inte bryta mot annan lagstiftning som berör det du ska göra i ditt projekt. Innan du genomför ditt projekt måste du därför söka de tillstånd som krävs. Du måste söka de här tillstånden i de fall du berörs av dem:

  • Tillstånd från alla markägare där du ska gräva, bygga eller dra ledningar. Du hittar bra mallar för sådana markägaravtal hos bland annat lantmäteriet, LRF och Coompanion.
  • Tillstånd från länsstyrelsen för att få gräva i områden som är skyddade i kulturmiljölagen, till exempel fornlämningar, eller i miljöbalken, till exempel känsliga naturområden eller vattendrag.
  • Tillstånd från Trafikverket för att dra ledning i vägområde.
  • Tillstånd från kommunen för att gräva i planlagt område, strandskyddsområde eller om du behöver bygglov.

Använd infrastruktur som redan finns och utnyttja samförläggning om det är möjligt

Du ska undersöka möjligheterna att använda befintlig infrastruktur och tillfällen till samförläggning genom att ta reda på vilka ledningsägare det finns i området där du ska genomföra ditt projekt. Det gör du på Ledningskollen.

Samförläggning kan till exempel vara att få lägga ner ett kanalisationsrör samtidigt som ett elbolag gräver ner en elledning. Genom att utnyttja till exempel kanalisation som redan finns och samförlägga med en annan aktör kan du avsevärt minska projektets kostnader. Stödet räcker då också till fler.

Gör så här på ledningskollen.se

Om du inte har något konto på ledningskollen.se får du börja med att skapa ett. När du har ett konto gör du så här:

  1. Logga in.
  2. Klicka på Skapa ärende.
  3. Välj ärendetyp och skapa både ett projekteringsärende och ett samordningsärende. Projekteringsärendet skickas till ledningsägare i området som du markerat för projektet för att undersöka möjligheterna att använda någon annans befintliga infrastruktur. Samordningsärendet används för att du ska komma i kontakt med aktörer som kan vara intresserade av att samordna egna projekt (samförläggning) med ditt planerade bredbandsprojekt.
  4. Fyll i uppgifter om projektet
  5. Slutför projekteringsärendet och samordningsärendet. En ärendeöversikt med lista över ledningsägare som är berörda skickas till dig via e-post för respektive ärendetyp.
  6. Skriv ut projekterings- och samordningsärendet inklusive kartor och skicka in till länsstyrelsen tillsammans med ansökan om slututbetalning.

Vi rekommenderar att du väntar i 30 dagar för att ge ledningsägarna en möjlighet att lämna svar på ditt samordningsärende på ledningskollen.se.

Bredbandsnätet ska vara öppet

Bredbandsnät som är byggda med stödpengar ska vara öppna. Anledningen är att abonnenterna ska få möjlighet att, i så stor utsträckning som möjligt, själv välja vilken leverantör de vill köpa sina bredbandstjänster från och att de ska kunna göra det till ett rimligt pris. I praktiken innebär ett öppet nät att så många leverantörer som möjligt, oavsett vem som äger bredbandsnätet, ska kunna få komma in i näten och leverera tjänster till abonnenterna.

Jordbruksverket ställer krav på att ditt bredbandsnät ska dimensioneras för att kunna ansluta alla hushåll med folkbokförda personer som finns i det område som avgränsats för projektet.

De här delarna av nätet ska hållas öppna

Du som får stödet har ansvar för att nätet hålls öppet på alla nivåer inom den aktiva och passiva infrastrukturen. I praktiken innebär det att du kan få betala tillbaka en del av stödet om du inte håller nätet öppet. Om det uppstår en situation där någon operatör eller tjänsteleverantör nekas tillträde kommer en utredning att startas av länsstyrelsen.

Beskrivning av passiv och aktiv infrastruktur
Nivå 1: Grundläggande fysisk struktur (slang och kanaler)

Den grundläggande fysiska infrastrukturen är till exempel olika typer av kabelrör som slang eller mikrokanalisation som läggs ner i marken. Det kan också vara stolpar eller master. Det ska vara möjligt för en operatör eller tjänsteleverantör att få hyra utrymme i röret, stolpen eller masten. Den som vill ha tillträde till den fysiska strukturen ska också få utrymme i till exempel nodhus och andra utrymmen som behövs för att kunna installera egen utrustning. Kravet på öppenhet är inte tidsbegränsat utan gäller från den dag då nätet driftsätts och framåt.

Nivå 2: Ledningar

Som ledningar räknas till exempel fiberkabel och sändar­utrustningar. Den operatör eller tjänsteleverantör som till exempel vill hyra fiberkabel som inte används, så kallad svartfiber, ska kunna göra det om det finns någon sådan ledig. Villkoret gäller i sju år från den dag då projektet fått den sista utbetalningen av stöd.

Nivå 3: Aktiv utrustning (bitström)

Aktiv utrustning är den utrustningen som skapar signalen i nätet och som överför data. Signalen kallas också för bitström. Alla som vill komma in i nätet för att leverera sina tjänster till abonnenter i nätet, via den signal som skapas av den aktiva utrustningen, ska kunna göra det. Villkoret gäller i sju år från den dag då projektet fått den sista utbetalningen av stöd.

Operatören som driver den aktiva utrustningen ska låta alla leverantörer få göra det

Det är oftast en operatör som äger och sköter den aktiva utrustningen i nätet. Operatören fungerar ofta som en mäklare för flera tjänst­eleverantörer som säljer sina tjänster till abonnenterna i nätet. Operatören kallas då kommunikations­­operatör (KO). Ett annat exempel är att operatören är en tjänsteleverantör som själv installerar den aktiva utrustningen och levererar bara sina egna tjänster i nätet. Den operatör som äger och driver den aktiva utrustningen ska låta alla tjänsteleverantörer som vill leverera tjänster till en eller flera abonnenter få göra det genom att få köpa så kallad bitström.

Du kan teckna ett kollektivavtal

Det är godkänt att teckna ett kollektivavtal under vissa förutsättningar. Med kollektivavtal menas att du tecknar ett avtal med en tjänste­leverantör som levererar tjänster till samtliga abonnenter i nätet. Den tjänsteleverantör som får avtalet har skyldighet att ge andra tjänste­leverantörer möjlighet att leverera sina tjänster i nätet om de begär att få göra det. Om du tecknar ett kollektiv­avtal betyder det alltså att villkoret om öppenhet ändå gäller. För att någon annan tjänste­leverantör ska vilja leverera tjänster i nätet krävs det dock att det finns abonnenter som efterfrågar det, vilket det oftast inte gör om du har tecknat ett kollektivavtal.

Nivå 4: För tjänsterna i nätet finns inget villkor om öppenhet

För de tjänster som finns i nätet, till exempel internet, TV och telefoni finns inte något villkor om öppenhet eftersom det inte finns någon fysisk utrustning eller infrastruktur att ge tillträde till. Som abonnent väljer du själv vilka tjänster du vill ha som till exempel internet, TV eller telefoni, utifrån vad tjänsteleverantörerna som finns i ditt nät kan leverera.

Hur du bygger nätet påverkar möjligheten för öppenhet

Hur du utformar bredbandsnätet påverkar möjligheterna att få en stor öppenhet

  • Använd tillräckligt stora rör i den fysiska infrastrukturen. Det är ett krav från EU att det ska finnas utrymme kvar i kabelröret när du lagt in de ledningar som du behöver för ditt projekt.
  • Nodhusen bör vara så pass tilltagna att fler än en operatör kan installera aktiv utrustning.
  • Den aktiva utrustningen som installeras ska vara utformad så att den kan leverera tjänster från olika tjänsteleverantörer.

Så uppfyller du villkoret om att det ska finnas utrymme kvar i kabelröret när du lagt in de ledningar som du behöver

Vi ser bredbandsnätet som två olika delar, gemensamma sträckor och enskilda sträckor.

För gemensamma sträckor gäller det här

Fibernätet ska vara dimensionerat för minst 100 procent av de hushåll med folkbokförda personer som finns i området vid dagen för beslutet om stöd. För de gemensamma sträckorna, från nod till första och närmaste korskopplingspunkt, ska det finnas 1 fiber per anslutet hushåll men kanalisationens utrymme ska vara dimensionerat för att kunna rymma 2 fibrer för minst 100 procent av antalet hushåll. Du kan använda något av eller en kombination av de här alternativen:

  • extra kabelrör eller extra mikrorör med möjlighet att installera ny kabel eller blåsfiber med tillräckligt antal fibrer vid ett senare tillfälle
  • tillräckligt antal extra fibrer från början i kabelröret.

Samma krav gäller om du använder befintlig kanalisation.

Exempel

I det avgränsade området för projektet finns totalt 320 hushåll med folkbokförda personer. 280 av hushållen väljer att ansluta sig direkt när nätet byggs. På de gemensamma sträckorna ska bredbandsnätet då minst vara dimensionerat så att de 40 kvarvarande hushållen kan ansluta sig i framtiden.

För enskilda sträckor gäller det här

För de enskilda sträckorna, från ansluten slutanvändare till första korskopplings­punkt, ska 2 fibrer per ansluten slutanvändare läggas, men kabelröret ska vara dimensionerat för att kunna rymma 4 fibrer per ansluten slutanvändare. Det är alltså inte något krav att det finns mer än ett fiberpar från början, men det ska vara möjligt att dra ut den gamla fiberkabeln och blåsa in en ny fiberkabel med 4 fibrer vid ett senare tillfälle.

Prissättning för tillträde till bredbandsnätet

När en operatör eller tjänsteleverantör vill komma in i nätet, oavsett nivå, så kan den som är ägare av nätet ta ut en avgift eller hyra. Hyran eller avgiften får inte vara oskälig, vilket betyder att prissättningen ska följa normala marknadspriser. Den operatör eller tjänsteleverantör som anser att den fått ett oskäligt pris för tillträde kan kontakta länsstyrelsen. Länsstyrelsen kommer då att starta en utredning.

Viktigt med tydliga avtal om att bredbandet ska vara öppet

Eftersom den som får ut stödet också har ansvar för att den del av nätet som byggts med stödpengar är öppet så är det viktigt att ha tydliga avtal. Om du kommer att fortsätta att äga investeringen, det vill säga det du byggt inom projektet, men vill lägga ut drift och underhåll på en leverantör, är det viktigt att göra klart i avtalen vad som ska gälla. Det får inte finnas villkor i några kontrakt eller avtal som begränsar tillträdet, det kommer länsstyrelsen att kontrollera när du redovisar ditt projekt.

  • Du behöver klargöra om den leverantör du anlitar ska kunna ge tillträde till nätet på en eller flera nivåer eller om du själv ska sköta det.
  • Ska leverantören stå för att lämna tillträde så är det klokt att göra klart i avtalet vilka villkor som gäller er emellan.
  • Om du säljer investeringen när nätet är driftsatt så är det viktigt att avtalet med den nya ägaren är tydligt. Villkoret om öppenhet gäller även om ni säljer investeringen. Uppstår problem med den nya ägaren så kan det påverka ert stöd. Det är därför viktigt att det framgår i era avtal hur detta ska regleras er emellan om problem uppstår.

Du ska besiktiga, dokumentera och driftsätta ditt färdiga nät

När nätet är klart ska du

  • dokumentera hur nätet är byggt
  • göra en lägesinmätning av bredbandets sträckning
  • besiktiga utförandet och fiberinstallationen av ditt nät
  • göra och dokumentera en leverans­mätning av fiberinstallationen
  • ta fram ett dokument med uppgift om kontaktperson och skicka en kopia till länsstyrelsen
  • ta fram ett dokument med uppgift om rutiner för tillträde och skicka en kopia till länsstyrelsen
  • registrera ditt bredbandsnät på ledningskollen.se
  • göra en förvaltningsplan om du ska fortsätta att äga och förvalta nätet.

Du ska driftsätta ditt nät för att projektet ska räknas som klart. Med driftsätta menas att det finns signal i nätet och abonnenterna kan få sina bredbands­tjänster levererade.

Kontrollera och dokumentera den passiva infrastrukturen

Du ansvarar för att kontrollera och dokumentera den passiva bredbands­strukturen. Den passiva bredbandsinfrastrukturen omfattar anläggnings­infrastruktur, kanalisation, optokablar, kabelbrunnar, kopplingsskåp och nodhus.

Du ska dokumentera i ett digitalt format och när du redovisar projektet kommer länsstyrelsen att kontrollera underlagen.

Märkning av kanalisation

Du ansvarar för att upprätta en kanalisations­ritning som beskriver hur installation och färgkod eller märkning av kanalisation har utförts.

Dokumentationen ska visa de färgkoder eller märkningar som använts vid installation av kanalisationen. I de fall kanalisationen innehåller flera rör i samma schakt ska det tydligt framgå vilken identitet varje rör har genom rörets färgkod eller märkning. När flera rör slutar i kabellåda, kabelskåp eller brunn ska dokumentationen kompletteras med en schematisk rörskiss där det finns hänvisningar mellan skiss och kanalisations­ritning.

Lägesinmätning av kanalisation

Du ansvarar för att genomföra och dokumentera en lägesinmätning som innehåller en geografisk presentation av kanalisationens sträckning. Den ska göras med geodetisk lägesinmätning med mätinstrument DGPS, Differentiell GPS. Lägesinmätningen ska dokumenteras i digitalt format och resultera i en lägeskarta med uppgifter om vilket koordinatsystem som använts.

Lägesinmätningen ska omfatta

  • kanalisation och
  • alla skåp, kabelbrunnar och kabellådor samt kabelutsättnings­punkter som är terminerings­punkter.

För skåp, kabelbrunnar och kabellådor ska mittpunkten mätas in. Start- och slutpunkter, brytpunkter, alla korsningar av gator och vägar samt intagens läge i byggnad ska mätas in. Mellan brytpunkter ska du mäta med en punkttäthet av 100 meter. Avvikelser samt svängar, böjar och kurvor ska du mäta in med fem till tio meters mellanrum beroende på radie eller det avstånd som lämpar sig för den specifika punkten.

Kontroll av utförande

Du ansvarar för att upprätta en dokumentation som visar att den passiva bredbands­infrastrukturen är anlagd enligt projekterings­underlaget.

Områden som ska beaktas är

  • rätt schaktdjup
  • rätt schaktbredd
  • rätt återfyllning
  • att skarvar i kanalisation är täta
  • att mikrorör är märkta till varje fastighet
  • att söktråd har installerats
  • att sökbollar har installerats i brunnar.
Dokumentera nätdesign

Du ansvarar för att dokumentera hur installationen av fiber och märkning har utförts, det vill säga kabelritning, panelkort och skarvplan.

Leveransmätning

Du ansvarar för att leveransmäta och för att dokumentera resultatet av mätningen. Dokumentationen ska innehålla uppgifter om

  • vilken typ av mätmetod som använts, dämpnings­mätning eller OTDR-mätning
  • vilken fibertyp som använts samt var fiberns terminerings­punkter finns och att
  • att leveransmätningen är utförd i alla fiberlänkar och framföringsenheter.

Dämpningsmätningen ska utföras med kalibrerat instrument och mätningen ska utföras i båda riktningarna.

Kontroll av fiberinstallation

Du ansvarar för att upprätta en dokumentation som visar att installationen av fiber är utförd enligt projekteringsunderlaget.

Kontaktperson

I dokumentationen ska det finnas kontaktuppgifter till ansvarig kontaktperson.

Tillträde

Du ansvarar för dokumentera rutiner för förvaring av nycklar, eventuella inpasseringskort eller koder till portlås för tillträde till noder och brunnar samt vägbeskrivning till samtliga noder.

Konkurrensutsätt inköpen till ditt projekt

Så många leverantörer som möjligt ska få chansen att lämna anbud på utbyggnad av bredband. Det kallas konkurrensutsättning. Syftet är att få ett bra pris och att inte störa den konkurrens som normalt råder på den här marknaden. Eftersom värdet av de affärer som kommer till tack vare bredbandsstödet omfattar flera miljarder är det viktigt att konkurrensen fungerar.

Inköp som så många som möjligt ska lämna anbud på:

  • Inköp av varor och tjänster som du behöver för att anlägga den passiva bredbandsinfrastrukturen, det vill säga en grundläggande fysisk infrastruktur som avser projektering, anläggningsarbeten, material, kontroll av utförande och dokumentation av bredbandsnätet samt allmänna utgifter.
  • Inköp av den tjänst som behövs för att installera och driva den aktiva utrustningen.

Du får göra inköpen var för sig eller tillsammans.

Undantag från konkurrensutsättning

Om du själv kan tillverka det material som behövs eller om du har egen anställd personal som kan utföra de tjänster som behövs för att genomföra projektet behöver du inte konkurrensutsätta inköpet. Undantaget gäller också om du gör inköpen från en annan part som du utövar en kontroll över. Kontrollen ska då motsvara den kontroll som du utövar i din egen förvaltning och du ska bedriva huvuddelen av din verksamhet tillsammans med den part du vill anlita. Om du inte ska konkurrensutsätta ska du lämna underlag till länsstyrelsen vid ansökan om utbetalning som visar att du uppfyller villkoren för att få undantag.

Ett samförläggningsarbete kan du vanligtvis inte konkurrensutsätta om det genomförs av en annan aktör, till exempel ett elbolag. Därför finns det inte något krav på att du ska konkurrensutsätta inköp av markarbeten som är kopplade till samförläggningen när det sker tillsammans med annan aktör. Om ditt projekt däremot gör samförläggning med till exempel vatten eller avlopp som ni själva genomför så måste du konkurrensutsätta inköpet av markarbetet. Inköp av material som behövs för samförläggningen ska du alltid konkurrensutsätta. Detta gäller oavsett om du samförlägger med annan aktör eller med en egen investering i till exempel vatten eller avlopp.

Så gör du en konkurrensutsättning

En konkurrensutsättning kan liknas vid en mer avancerad form av offertförfrågan men det behöver inte innebära att den är svårare att genomföra. En väl genomförd konkurrensutsättning av inköpen ger både bättre villkor och priser. Här kan de se alla steg som en konkurrensutsättning ska innehålla.

Du måste genomföra alla steg för att du ska kunna få ut hela stödet.

Ställ upp en anbudsförfrågan

Ett konkurrensutsatt inköp startar med att du sammanställer ett underlag på det som du vill ha in anbud på, en så kallad anbudsförfrågan. I anbudsförfrågan beskriver du vad du vill ha anbud på och vilka villkor som gäller för att du ska ta hänsyn till anbuden.

När du ställer upp villkor i anbudsförfrågan ska du tänka på att de inte får vara diskriminerande, varken mot svenska eller utländska leverantörer. Till exempel får du inte ställa upp villkor och krav som bara svenska företag känner till eller kan uppfylla. Detta gäller även då du inte förväntar dig att några utländska leverantörer ska lämna anbud. På samma sätt får inte leverantörer från andra orter eller delar av Sverige behandlas annorlunda än företag från närområdet.

En anbudsförfrågan ska innehålla det här:

  • Vilka formella krav som gäller för att få lämna anbud, till exempel sista anbudsdag, vilket språk det ska skrivas på och vart det ska skickas.
  • En teknisk beskrivning av uppdraget inklusive villkor och krav på till exempel material och arbete.
  • De krav och villkor som den som lämnar anbud ska uppfylla, till exempel utbildning, erfarenhet, ekonomi och certifikat.
  • En beskrivning av hur anbuden kommer att utvärderas och på vilka grunder ni väljer ut anbuden.
  • Du bör även ha med en övergripande beskrivning av uppdraget.
Utvärderingskriterier i anbudsförfrågan

En tydlig anbudsförfrågan och en bra utvärdering lägger grunden för att inte få klagomål. Det ger också möjlighet att snabbare komma till kontraktsskrivning.

Det är bara pris som är obligatoriskt att använda som utvärderingskriterium. Det är frivilligt att använda fler kriterier än bara pris men då krävs det att ni har klargjort i anbudsförfrågan hur ni kommer att väga samman kriterierna till exempel med ett poängsättningssystem och en viktning av alla kriterier. Alla kriterier, poängsättning och viktningen ska då också ha framgått i anbudsförfrågan.

I tabellen finns exempel på hur poängsättning och viktning kan ställas upp. Viktningen av de olika kriterierna ska göras så att summan blir 100 procent.

Exempel på hur poängsättning och viktning kan ställas upp

Kriterium

Viktning

Leverantörs
poäng

Totalsumma

Lägsta timpris

40 %

5

2,00

Referenser

30 %

3

0,90

Leverantörs erfarenhet,
kapacitet och kompetens

30 %

2

0,60

Totalsumma

100 %


3,50

Annonsera anbudsförfrågan i en nationell databas för upphandlingar

För att få bredbandsstödet måste du annonsera ut anbudsförfrågan i en elektronisk databas för upphandlingar. Databasen ska vara allmänt tillgänglig inom Sverige. Anbudsförfrågan ska annonseras i minst 21 dagar. För att få fler anbud är det dock lämpligt att annonsera i minst fem veckor.

Det är mycket viktigt att annonsera sin anbudsförfrågan på ett sätt som gör att så många leverantörer som möjligt kan få reda på att den finns. Det är grunden för att det ska bli en konkurrensutsättning. Det finns flera webbplatser som har denna tjänst. Det är inte tillräckligt att bara annonsera i rikstäckande tidning, branschtidning eller lokaltidning. Du kan däremot annonsera i en tidning som ett komplement.

Intresseanmälan före anbudsinlämning

Om du tror att det kommer att bli många leverantörer som kommer att lämna anbud kan du använda dig av intresseanmälan innan du tar in de slutliga anbuden. Om du använder intresseanmälan ska det framgå när du annonserar. Intresseanmälan ska du annonsera på samma sätt som en anbudsförfrågan det vill säga minst 21 dagar i en elektronisk databas för upphandlingar som är allmänt tillgänglig inom Sverige. Villkoren för att kvalificera sig till att få lämna anbud ska framgå av annonseringen. Om det inte gör det ska det finnas information i annonsen var villkoren finns att hämta. De villkor du ställer upp för att lämna intresseanmälan får inte vara diskriminerande.

Om du tillämpar intresseanmälan ska du upprätta ett protokoll där det framgår namn och organisationsnummer för de som lämnat intresseanmälningar. I protokollet ska det också framgå hur du har utvärderat intresseanmälningarna.

Skriv ett öppningsprotokoll när anbuden öppnas

Anbud som skickas in av leverantörer ska inte öppnas löpande. De ska öppnas alla på samma gång vid ett sammanträde. Sammanträdet måste bestå av minst två personer men det är rekommenderat att vara fler.

Du ska skriva ett öppningsprotokoll vid sammanträdet där det ska framgå namn och organisationsnummer för de leverantörer som lämnat anbud och vilka datum anbuden kom in. Minst två personer ska vara närvarande och de ska skriva under protokollet.

Utvärdera anbuden och skriv ett utvärderingsprotokoll

Själva utvärderingen av anbuden är en central och viktig del i konkurrens­utsättningen. När anbuden utvärderas ska du använda samma kriterier som du ställde upp i anbudsförfrågan. Du ska också använda samma utvärderingsmodell som du ställt upp i anbudsförfrågan.

Ett utvärderingsprotokoll ska innehålla namn och organisationsnummer på alla leverantörer som lämnat anbud. Det ska också framgå i protokollet vilka leverantörer som uppfyller de villkor och krav som ni ställt upp i anbudsförfrågan. Bara de anbud som uppfyller villkoren ska gå vidare till utvärderingen där ni jämför anbud. I utvärderings­protokollet ska det framgå hur ni jämfört anbuden om ni har fler utvärderingskriterier än bara pris. Minst två personer ska närvara vid utvärderingen. De ska bekräfta sin närvaro genom att skriva under utvärderings­protokollet.

Skriv och skicka ut en underrättelse om beslut

Du ska skriva och skicka ut en underrättelse om beslut till alla leverantörer som lämnat anbud. På underrättelsen ska det stå namn och organisationsnummer på den eller de leverantörer som kommer att tilldelas kontrakt eller ingå i ett ramavtal.

Skriva kontrakt eller avtal

Du ska upprätta ett kontrakt eller ramavtal med den eller de leverantörer som i utvärderingen av anbuden har lämnat det lägsta priset eller det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet när fler kriterier har använts utöver pris. I kontraktet eller avtalet ska den totala avtalstiden framgå. Ramavtal får ha en avtalstid på högst fyra år om det inte finns sakliga skäl. Av ett ramavtal ska det framgå om det ska avropas med förnyad konkurrensutsättning eller efter en förutbestämd rangordning.

Inköp på ett enklare sätt vid lägre summor

Inköp upp till 250 000 kronor exklusive moms kan du göra på ett enklare sätt. Det gäller för inköp av

  • projektering
  • anläggningsarbeten
  • material
  • kontroll och dokumentation av bredbandsnätet, upprätta förvaltningsplan och ta förrättning av ledningsrätt
  • allmänna utgifter, byggprojektledning, upphandlingshjälp och ekonomiredovisning.

När du gör inköpen ska du göra en prisjämförelse.

För de här inköpen ska du:

  • fråga minst två leverantörer
  • kunna visa upp ett skriftligt underlag som innehåller namn och organisations­nummer på de leverantörer du tillfrågat, de prisuppgifter du fått från leverantörerna, en beskrivning av varan eller tjänsten du köpt och när varan eller tjänsten levererades.

Du kan kombinera inköp med enklare krav och inköp med konkurrensutsättning i ditt projekt. Om du är osäker på om utgifterna kommer att hålla sig under
250 000 kronor exklusive moms så är det bättre att göra en konkurrens­utsättning. Alla utgifter över 250 000 kronor exklusive moms som du inte har konkurrensutsatt kommer du annars att få avdrag på.

Exempel

Exempel 1

Dina anläggningsarbeten kommer att kosta 1,5 miljoner kronor. Du gör en konkurrens­utsättning och tecknar ett kontrakt med en leverantör. Under projektet behöver du komplettera inköpet med till exempel sprängnings­arbete. Du kan då göra inköpet med de enklare kraven om inköpet kostar högst 250 000 kronor exklusive moms.

Exempel 2

Du beräknar att projekteringen kommer att kosta högst 200 000 kronor exklusive moms. Du kan då köpa in hela projekteringen på det enklare sättet.

Avbryta inköpsprocessen

Om det uppstår en situation där du till exempel inte får in några anbud, inte får några anbud som uppfyller de villkoren du ställt upp i anbudsförfrågan eller det finns andra sakliga skäl till att du inte kan slutföra din konkurrens­utsättning, får du avbryta inköpsprocessen.

Du får då teckna kontrakt eller avtal med en valfri leverantör om den leverantören kan uppfylla villkoren i anbudsförfrågan. Ändrar du villkoren på något väsentligt sätt ska du annonsera anbudsförfrågan igen, eftersom den då räknas som en ny anbudsförfrågan. Ändrar du på villkoren kan det innebära att det finns leverantörer som tidigare valde att inte lämna anbud som nu anser att de kan göra det.

Konkurrensutsätt försäljningen av ditt projekt

Du ska konkurrensutsätta försäljningen på samma villkor som du gör inköpen till projektet. När du tecknar ett kontrakt eller avtal ska detta innehålla de villkor du ställde upp i anbudsförfrågan samt köpesumma. Den betalning du får för nätet ska du redovisa i bokföringen som en intäkt i projektet.

Om du överlåter projektet innan du har börjat anlägga nätet kan du välja att inte begära någon köpesumma vid försäljningen utan istället begära en låg anslutningsavgift. En förutsättning för att kunna genomföra detta är att du använder utvärderingsmetoden ekonomiskt mest fördelaktiga anbud och inte enbart använder högsta pris som kriterium. Det är viktigt att du i anbudsförfrågan anger att priset för försäljningen är anslutningsavgiften och att anbudsgivarna inte ska ange en köpesumma. I kontraktet eller avtalet ska köpesumman fortfarande ingå, även om den blir noll kronor.

Du får sälja ditt nät om du uppfyller vissa villkor

Huvudregeln är att du ska behålla nätet i fem år från den dag då du fått den slutliga utbetalningen av stödet. Det finns dock möjligheter att sälja nätet. För att få sälja nätet ska du ha konkurrensutsatt försäljningen.

Om du säljer ditt nät innan slututbetalningen överlåter du ditt beslut om stöd till övertagaren. Det innebär att övertagaren ska se till att villkoren i beslutet är uppfyllda. Det innebär bland annat att övertagaren ansvarar för att uppfylla det här:

  • Nätet får inte ändras fysiskt.
  • Den nya ägaren får inte stänga ner nätet, abonnenterna ska kunna fortsätta beställa tjänster via bredbandsnätet.
  • Det får inte uppstå någon felaktig förmån till följd av ägarbytet.

Om du säljer ditt nät efter slututbetalningen är du fortfarande stödmottagare och ansvarar för att uppfylla de villkor som anges i beslutet. Det innebär att det är du som stödmottagare som kan behöva betala tillbaka en del av stödet om villkoren inte är uppfyllda. Därför är det viktigt att du i kontraktet avtalar med övertagaren att den ska uppfylla villkoren i beslutet.

Så söker du stödet

Du söker stödet i vår e-tjänst.

I ansökan ska du bland annat svara på frågor om

  • vilka mål och resultat som projektet ska uppnå
  • vad du ska genomföra vilka utgifter du kommer att ha i samband med projektet.

Du kan behöva en fullmakt för att söka stöd och utbetalning åt en organisation eller ett företag. Du kan också ge fullmakt så att någon annan kan söka åt dig.

Alla projekt måste vara avslutade och slutredovisade i e-tjänsten senast den 5 april 2023. Innan du söker stödet behöver du därför vara säker på att du hinner genomföra ditt projekt under den tid som är kvar.

Planera din budget

Du ska fylla i en budgetmall och bifoga till ansökan. Du ska också bifoga underlag till ansökan som visar hur du kommit fram till din budget. Exempel på underlag är offerter och prisuppgifter från mer än en leverantör.

Läs guiden om hur du söker stödet

Länsstyrelsen prioriterar bland projekten

Det är länsstyrelsen som handlägger din ansökan och de rangordnar de ansökningar som kommer in i ditt län med hjälp av ett poängsystem. De bedömer din ansökan efter vad som är prioriterat för att nå målen med landsbygdsprogrammet och målen för din regions utveckling. Det är de högst prioriterade ansökningarna som får stöd.

Alla län använder samma system för poängsättningen. Länsstyrelsen kommer att ge pengar till de projekt som blir högst prioriterade. En ansökan om stöd handläggs utefter de prioriteringar som gäller vid tidpunkten för beslut. Det betyder att de prioriteringar som gällde när en ansökan kom in kan ha blivit ändrade vid beslutstillfället.

Det är viktigt att du är noga när du fyller i uppgifter om anslutningsgrad och antal möjliga anslutningar i din ansökan. Du ska även bifoga underlag som styrker den angivna anslutningsgraden med din ansökan om stöd. Detta är uppgifter som poängsätts. Om uppgifter i ansökan inte stämmer med slutresultatet kan du få avdrag på ditt stöd.

Så här poängsätter länsstyrelsen din ansökan

Projektet ska ha ett högt antal möjliga anslutningar till nätet

Som möjlig anslutning räknas alla hushåll med folkbokförda personer inom det område som avgränsats för projektet. I ett flerbostadshus räknas varje lägenhet med folkbokförda som en anslutning.

Syftet med prioriteringen är att få projekt som omfattar ett lite större område. Det är bra ur kostnadssynpunkt om projekten inte blir alltför små och syftar också till att områden avgränsas på ett klokt sätt så att inte ”vita fläckar” uppstår mellan områdena.

  • 2 poäng: 20‑49 möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet
  • 3 poäng: 50‑99 möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet
  • 4 poäng: 100‑199 möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet
  • 5 poäng: Minst 200 möjliga anslutningar inom avgränsat område för projektet

Viktning: 40

40 multipliceras med antalet poäng. Om det till exempel blir 100‑199 möjliga anslutningar så blir det 4 poäng. 4 poäng multipliceras med 40 vilket blir 160 poäng.

Om du inte vet hur många hushåll med folkbokförda personer det finns inom det område du markerat för ditt projekt kan du göra en preliminär beräkning. Då tar du det totala antalet folkbokförda personer inom ditt område och delar det med 2,22 som är medelantal personer per hushåll enligt statistik från SCB för 2012.

Vill du veta hur många hushåll med folkbokförda personer det finns inom ditt område kan du hitta uppgiften i Bredbandskartan. Där kan du markera ditt område under fliken Ansökningskartan och få fram antalet hushåll med folkbokförda personer.

Du kan även få stöd för att gräva för bredband till fritidshus och företag i det område som är markerat för projektet. De ingår dock inte i poängberäkningen eftersom stödet i första hand är riktat till de som bor på landsbygden. Projekten prioriteras därför utifrån detta.

Projektet ska ha hög anslutningsgrad till bredbandsnätet

Med anslutningsgrad menar vi hur stor andel av de hushåll med folkbokförda personer som tänker ansluta sig till bredbandsnätet inom ditt område som du avgränsat för projektet. Med ansluten menas att bredbandsnätet minst går ända fram till utsidan på huset. Syftet med prioriteringen är att öka kostnadseffektiviteten i projekten. I det här sammanhanget betyder det att bredbandsnätet blir billigare per anslutning om det är många som väljer att ansluta sig. Det är också bra om så många som möjligt kommer med när bredbandsnätet byggs.

  • 1 poäng: 50–74 % anslutna inom markerat område för projektet
  • 3 poäng: 75–84 % anslutna inom markerat område för projektet
  • 5 poäng: 85 % eller fler anslutna inom markerat område för projektet

Viktning: 45

45 multipliceras med antalet poäng. Om det till exempel blir 75‑84 procent anslutna inom ett område så blir det 3 poäng. 3 poäng multipliceras med 45 vilket blir 135 poäng.

Så här räknar du ut anslutningsgraden i procent:
Beräknat antal hushåll med folkbokförda personer som ansluter sig till bredbandsnätet dividerat med totalt antal hushåll med folkbokförda personer inom det område som du avgränsat för projektet X 100.

Det är bara hushåll med folkbokförda personer som ingår i beräkningen av anslutningsgraden. Om det är ett flerbostadshus räknas varje lägenhet med folkbokförda personer som en anslutning.

Du ska ha kunskap, kompetens och kapacitet att genomföra investeringen

Du ska ha samlat personer med den kompetens som behövs för att kunna genomföra projektet. Den kompetens som krävs kan komma från utbildning eller att personen har jobbat med liknande arbetsuppgifter. Personerna ska vara namngivna i ansökan. En säkrad finansiering av projektet minskar risken för problem med likviditeten som kan leda till stopp i arbetet.

+1 poäng: Det finns en projektledare för projektet
+1 poäng: Det finns en ekonomiansvarig för projektet
+1 poäng: Det finns en upphandlingskunnig
+1 poäng: Det finns en person med relevant teknisk kunskap i projektet
+1 poäng: Det finns en finansieringsplan som tryggar likviditeten för hela projektet
Viktning: 15

Så här rangordnar länsstyrelsen ansökningar med lika poäng

Ansökningar med samma poäng skiljs åt med den beräknade anslutningsgraden, i faktiskt procenttal. Om även denna siffra är lika för två projekt prioriterar länsstyrelsen det projekt med flest antal möjliga anslutningar. Blir inte heller detta utslagsgivande så prioriterar länsstyrelsen den ansökan som kom in först.

Skicka in flera dokument till länsstyrelsen

Det är många dokument som du ska skicka in till länsstyrelsen för att få stöd. Ta hjälp av checklistan för att vara säker på att du har skickat in allt.

När du har skickat in din ansökan om stöd

I ditt beslut om stöd står det du behöver veta. Men här är några saker som är bra att tänka på direkt efter att du skickat in din ansökan om stöd.

Du är inte garanterad att få stöd bara för att du har sökt stödet. Om du inte blir beviljad stöd kan det bland annat bero på att andra projekt har prioriterats eller att pengarna har tagit slut.

Om du påbörjar ditt projekt innan du fått ditt beslut om stöd är det viktigt att du ändå följer de villkor som gäller för stödet. Annars kan det hända att ditt stöd minskar eller att du inte får något stöd alls.

Du kan bara få stöd för utgifter som har fakturadatum och betalningsdatum från och med den dag då du skickade in din ansökan om stöd.

Läs ditt beslut – där står det du behöver veta!

Beslutet är anpassat efter ditt projekt. Det innehåller viktig information om vad just du behöver göra när du genomför ditt projekt. Läs även bilagan Övriga upplysningar.

Redovisa utgifterna för projektet separat i din bokföring

Det är viktigt att du i din bokföring redovisar de utgifter och intäkter som hör till projektet separat från utgifter och intäkter som hör till annan verksamhet. Om du inte har redovisat separat kommer det att bli ett avdrag på ditt stöd.

Se till att fakturor och betalningsbevis uppfyller kraven

Det är viktigt att du sparar alla underlag så som fakturor, betalningsbevis, avtal, offerter, följesedlar och andra handlingar som underlagen hänvisar till.

Förutom den information som en faktura alltid ska innehålla så gäller det här:

  • Utgiften på fakturan ska gå att koppla till ditt projekt.
  • Fakturan ska vara adresserad till, och betald av, den som sökt stödet.

Du ska ha betalningsbevis för alla fakturor. Av betalningsbevisen ska det framgå att det är du som är stödmottagare som har betalat. Fakturorna ska vara betalda senast den dag ansökan om utbetalning kommer in till den myndighet som har beslutat om ditt stöd. Det räcker inte med konteringsstämpel för din egen bokföring.

Kontantbetalningar eller Swishbetalningar över 1 000 kronor godkänns inte.

Exempel på betalningsbevis

Det här är olika typer av betalningsbevis:

  • utskrift av betalning via internetbank
  • betalorder för bank- och plusgiro i kombination med kontoutdrag
  • kvitto från banken
  • kontoutdrag som visar en betalning via autogiro
  • lönespecifikation
  • kvitto vid kontant-, betalkorts- och Swishbetalning. Kombineras med kontoutdrag eller utdrag ur bokföringen om det inte framgår på kvittot vem som betalat.

Ta reda på om du är upphandlingsskyldig

Du ska ta reda på om du och eventuell samarbetspartner är upphandlingsskyldiga.

Statliga myndigheter, kommuner, regioner och länsstyrelser är alltid upphandlingsskyldiga men även andra juridiska personer som aktiebolag, stiftelser och ideella föreningar kan vara det.

Om du är upphandlingsskyldig ska du upphandla inköpen i projektet. Du ska spara alla underlag som är kopplade till de upphandlingar som är relevanta för projektet.

Om den myndighet som handlägger din ansökan begär det kan du behöva skicka in underlag för att visa om din organisation är upphandlingsskyldig eller inte.

Ansök om ändring av ditt beslut om något ändras

Det är viktigt att du ansöker om ändring av ditt beslut om stöd om till exempel slutdatum, tidsplan, budget, finansieringsplan eller något annat väsentligt behöver ändras jämfört med vad som står i ditt beslut om stöd. Om du redovisar utgifter som inte ingår i ditt beslut om stöd kan det innebära att du inte får stöd för de utgifterna.

Kontakta myndigheten som beslutade om ditt stöd om du är osäker på om du behöver göra en ansökan om ändring eller inte. Du ska skicka din ansökan om ändring till myndigheten som beslutade om ditt stöd.

Om din ansökan om ändring godkänns så gäller ändringen från och med den dag då den kom in till myndigheten.

Ta reda på om du behöver ansöka om ändring

Kontakta myndigheten som beslutade om ditt stöd om du är osäker på om du behöver göra en ansökan om ändring eller inte.

I de här fallen ska du alltid ansöka om ändring av ditt beslut om stöd:

  • Du kommer inte att bli klar i tid och behöver flytta fram ditt slutdatum.
  • Finansieringen har ändrats .
  • Du vill ta upp utgifter som inte är kopplade till någon av aktiviteterna i ditt beslut och vill därför lägga till en ny aktivitet.
  • Du inte kan genomföra en aktivitet som behövs för att uppfylla syfte och mål men ändå vill fortsätta att genomföra projektet.

Du behöver inte ansöka om ändring av ditt beslut om stöd om

  • du genomför mer av en aktivitet och det gynnar målet och syftet med ditt projekt eller investering.
  • du byter ut en aktivitet eller utgift mot en annan likvärdig aktivitet eller utgift, till exempel om du väljer att göra ett digitalt nyhetsbrev i stället för att trycka upp broschyrer eller väljer att anställa en person istället för att köpa tjänsten.

När du söker utbetalning

Du söker utbetalning i vår e-tjänst.

Du ska betala utgifterna innan du söker utbetalning för dem. Det är bara de utgifter som ingår i ditt beslut om stöd som du kan få utbetalning för. Du kan söka utbetalning av hela stödet på en gång eller söka flera delutbetalningar.

Du kan inte göra ändringar i din ansökan om utbetalning när myndigheten börjat handlägga den.

Läs guiden om hur du söker utbetalning och hanterar underlag

Redovisa utgifter och finansiering

I e-tjänsten redovisar du de utgifter som du haft för ditt projekt. Du ska också skicka in underlag som styrker dina utgifter. Underlagen ska vara sorterade och tydligt kopplade till utgifterna. Underlagen skickar du till den adress som står i ditt beslut om stöd. Du ska använda ett försättsblad när du skickar in underlagen.

Du ska också redovisa den privata och offentliga finansiering som du har fått in. I ditt beslut om stöd står det vilken finansiering du behöver redovisa.

Om du har fått in mer finansiering än vad som står i beslutet ska du även redovisa den finansieringen. Då justeras automatiskt det belopp som du kan få utbetalt från oss.

Om du inte har fått tillräckligt med offentlig medfinansiering när du söker utbetalning kan det innebära att vi håller inne delar av stödet tills du har fått in medfinansieringen.

Om du är upphandlingsskyldig ska du redovisa uppgifter om upphandlingen i e-tjänsten.

Vissa behöver inte skicka in betalningsbevis

Om du som beviljats stöd är en kommun, en region, en myndighet eller en organisation med en central ekonomifunktion kan du ansöka om undantag från kravet på betalningsbevis.

Med central ekonomifunktion menar vi en ekonomifunktion som samlat hanterar bokföring och betalningar för en organisation med flera kontor som är lokaliserade på olika postorter och där organisationen och alla kontor har samma organisationsnummer.

För att få undantag krävs det bland annat att organisationen i en beskrivning kan visa hur organisationen kan garantera att de fakturor som organisationen redovisar i en ansökan om utbetalning är betalda.

Om undantaget beviljas är det kopplat till organisationen, inte till ett specifikt projekt.

Om du söker delutbetalning

Sök gärna delutbetalning i ett tidigt skede. Du kan till exempel söka varje kvartal eller efter en period då du haft många eller stora utgifter. Alla underlag från perioden du söker delutbetalning för ska vara med i ansökan och du ska ha betalt alla utgifter. Om du glömmer någon utgift kan du ta med den nästa gång du söker utbetalning och skriva en förklaring.

När du söker delutbetalning ska du beskriva vad som har hänt i projektet och som har en koppling till de utgifter som du söker utbetalning för.

Vissa kan söka förskottsutbetalning

Du kan söka förskottsutbetalning om du som blivit beviljad stöd är

  • en ideell förening
  • en ekonomisk förening
  • en samfällighetsförening
  • en allmännyttig stiftelse.

Du kan få upp till 50 procent av ditt stöd i förskott, dock högst 250 000 kronor.

När du söker förskott behöver du inte redovisa några utgifter. Därför måste du i stället redovisa utgifterna för detta belopp när du söker slututbetalning.

Sök slututbetalning i tid

Du ska söka slututbetalning senast det slutdatum som står i ditt beslut om stöd. Då ska du vara klar med ditt projekt. Om du söker slututbetalning för sent minskar ditt stöd med 1 procent av utbetalningsbeloppet för varje dag som ansökan är försenad. Om din ansökan kommer in mer än 25 dagar för sent får du inga pengar alls.

När du söker slututbetalning ska du göra en slutredovisning i e-tjänsten där du beskriver vad du har gjort och svarar på frågor om bland annat mål och resultat.

Ditt projekt kommer att kontrolleras

Det är oftast länsstyrelsen och Jordbruksverket som kontrollerar. Kontrollerna görs både vid handläggningen av din ansökan om utbetalning och vid en eventuell kontroll på plats. Du får oftast veta i förväg att du ska få besök av en kontrollant. Du måste ge kontrollanten den hjälp som är nödvändig för att hen ska kunna genomföra kontrollen.

Om du inte följer villkoren i ditt beslut om stöd riskerar du att få mindre stöd, förlora hela stödet eller bli tvungen att betala tillbaka de pengar du fått tidigare.

Exempel på när det kan bli avdrag på ditt stöd

Det finns olika anledningar till att det kan bli avdrag, till exempel:

  • Du har sökt utbetalning för utgifter som inte ingår i ditt beslut om stöd.
  • Du har sökt utbetalning för utgifter som inte ger rätt till stöd. Det kan till exempel vara utgifter som du har haft innan du skickade in din ansökan om stöd.
  • Du har inte följt de villkor som finns för ditt stöd.
  • Du har skickat in din ansökan om utbetalning efter det slutdatum som står i ditt beslut.
  • Du har inte följt din projekt- eller affärsplan vilket kan leda till att du inte uppnår syftet med stödet.
  • Du är upphandlingsskyldig men har inte följt upphandlingsreglerna.
  • Du har i din bokföring inte redovisat projektets utgifter och intäkter separat från andra utgifter och intäkter i din verksamhet.
  • Du har inte informerat om ditt projekt på det sätt som står i ditt beslut.

Länsstyrelsen kontrollerar att det inte finns någon aktör som ska bygga utan stöd

Länsstyrelsen kommer att kontrollera att inte någon annan planerar att bygga ut bredband utan stöd i samma område som du ska bygga. Länsstyrelsen kommer att offentliggöra den karta du skickat med ansökan på sin webbplats i minst en månad.

Offentligt samråd med marknaden för bredband

Du kan få bredbandsstöd för att bygga bredband på landsbygden under förutsättning att det inte går att bygga bredband på kommersiella grunder. För att säkerställa att detta inte kommer att ske genomför länsstyrelsen ett offentligt samråd med marknaden.

Har du planerat att bygga ut bredband utan stöd inom något av områdena kan du kontakta länsstyrelsen i respektive län. Länsstyrelsen kommer att be dig styrka dina utbyggnadsplaner med projekteringsunderlag.

Av projekteringsunderlaget ska det framgå:

  • att det planerade nätet är ett nästa generations accessnät (NGA-nät)
  • att det planerade nätet avser ett accessnät som kommer att ansluta hushåll med personer som är folkbokförda på adressen
  • det planerade nätets geografiska område
  • det planerade nätets anslutningsgrad
  • att det finns en relevant och trovärdig tidsplan

Länsstyrelsen kommer utifrån projekteringsunderlaget att bedöma om dina utbyggnadsplaner är möjliga att genomföra inom tre år.

Vad du kan göra om du inte får något bredbandsstöd

Många föreningar har lagt ner stort engagemang och gjort omfattande grundarbete för att kunna få stöd. Intresset för stödet är stort och tyvärr kommer stödet inte att räcka till alla som söker. Det finns dock alternativ även om du inte får något stöd.

Samverka med andra aktörer

Det finns exempel på fiberföreningar som har hittat samarbeten med marknadsaktörer eller hittat alternativa tekniker eller lösningar tillsammans med andra fiberföreningar i samma situation. Det finns även flera mötesplatser för fiberföreningar.

Kontakta Byanätsforum

Byanätsforum är en organisation för lokala bredbandsnät. De stöttar sammanslutningar på landsbygden som ideellt bygger egna bredbandsnät. Här kan du knyta kontakter, hitta samarbeten och läsa om vad andra har gjort i samma situation.

Kontakta bredbandskoordinatorn i ditt län

Bredbandskoordinatorn har en samlad syn på bredbandsbehovet i din region och har även kontakt med marknadsaktörer. Koordinatorn kan förmedla kontaktuppgifter till aktuella marknadsaktörer i ditt område.

Läs på Post- och telestyrelsens webbplats

Post- och telestyrelsen främjar utbyggnaden av snabbt bredband i Sverige genom information, utbildning och samverkan. På deras hittar du bland annat information om

  • vem som ansvarar för vad vid bredbandsutbyggnad i Sverige
  • hur kommuner kan främja utbyggnad
  • nyheter om bredband
  • vägledning och information till bredbandskoordinatorer
  • trådlösa alternativ till bredband
  • statistik och bredbandskartläggning.

EU-kommissionens information om bredbandsstödet

Du som fått stöd för att anlägga ett bredbandsnät på landsbygden får pengar från både Sverige och EU. EU-kommissionen har en sammanfattande information om det svenska bredbandsstödet.

EU-kommissionen har en databas där alla bredbandsprojekt som beviljats stöd över 500 000 euro (cirka 4 miljoner kronor) .

Gör så här för att söka efter ett projekt i databasen

  1. Välj språk.
  2. Välj land.
  3. Om du söker efter ett enskilt projekt ska du fyll i uppgifter om stödet. För att se en lista på samtliga svenska bredbandsprojekt ska du välja Stöd till bredbands­infrastruktur (art 52) i rutan som heter Syfte.
  4. Klicka på Sök.

Kontakta länsstyrelsen om du har frågor

Det är länsstyrelsen som ansvarar för stödet och handlägger din ansökan. Om du har frågor om stödet ska du vända dig direkt till länsstyrelsen.

Om du behöver skicka något per post

I samband med ansökan om utbetalning, eller om du behöver ändra något i ditt beslut om stöd, kan du behöva skicka in underlag till länsstyrelsen på blankett eller annat papper.

Föreskrifter och förordningar

Söker efter 2016:19

Senast uppdaterad: 2019-11-13