Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet finns för att utveckla landsbygden i Sverige. I programmet finns mål som styr utvecklingen. För att nå målen finns det olika stöd och ersättningar för miljö, hållbarhet och innovation.

Programmet är en del av EU:s strategi för en smart och hållbar tillväxt

EU har en strategi för tillväxt och jobb inom EU fram till år 2020. Syftet är att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna i Europa genom en smart och hållbar tillväxt för alla. För att nå detta övergripande mål har alla länder tagit fram nationella program inom olika områden. De program som Jordbruksverket ansvarar för är

  • havs- och fiskeriprogrammet
  • landsbygdsprogrammet
  • regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling.

I varje program finns pengar som man kan söka till projekt och investeringar som syftar till att uppnå programmets mål.

Programmen finansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, under perioden 2014–2020.

Mål med programmet

Målet med landsbygdsprogrammet är att utveckla lantbruk och landsbygder för att skapa en attraktiv landsbygd. Stöden i landsbygdsprogrammet ska bidra till prioriterade mål inom miljö och klimat, konkurrenskraft inom jordbruk, trädgård, rennäring och skogsbruk samt utveckling av nya jobb på landsbygden. De prioriterade målen är uppdelade i fokusområden som beskriver målen mer detaljerat.

Landsbygdsprogrammet finansieras av Sverige och den europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Det finns 37 miljarder kronor i landsbygdsprogrammet under perioden 2014–2020. Cirka 62 procent av budgeten går till området miljö och klimat.

Det är Jordbruksverket, länsstyrelserna, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Sametinget som ansvarar för ersättningarna och stöden inom landsbygdsprogrammet.

Ändringar i landsbygdsprogrammet

Sverige har för närvarande inget nytt förslag till ändringar av landsbygdsprogrammet.

Bilagor till landsbygdsprogrammet 2014–2020

Det här är en sammanställning över de bilagor som hör till landsbygdsprogrammet 2014-2020. Om du vill ha någon av bilagorna kan du mejla till:

1. Bilagor som visar kalkyler, schabloner och villkor

  • Basvillkorstabell
  • Basprislista 2014
  • Betets förädlingsvärde
  • Beräkning av förgröningsavdrag
  • Karta över nitratkänsliga områden
  • Tvärvillkor och andra bindande normer
  • Kalkyler för miljöersättningar
    • Betesmarker och slåtterängar
    • Fäbodar
    • Hotade husdjursraser
    • Minskat kväveläckage
    • Restaurering av betesmarker och slåtterängar
    • Skyddszoner
    • Skötsel av våtmarker och dammar
    • Vallodling
  • Kalkyler för ekologisk produktion
    • Ekologisk produktion
    • Omställning till ekologisk produktion
  • Kalkyler för företags- och projektstöd
    • Enhetskostnader för djurstallar
    • Klumpsummor för att bilda innovationsgrupper
    • Leder genom skog och öppen mark
    • Schabloner för projektstöd
  • Kalkyler för miljöinvesteringar
    • Engångsröjning
    • Reglerbar dränering
    • Stängsel mot rovdjur
  • Kalkyler för skogens miljövärden
  • Kompensationsstödet
  • Intyg oberoende granskare
  • Kalkyler för djurvälfärdsersättningar
    • Extra djuromsorg för får
    • Extra djuromsorg för suggor
    • Utökad klövhälsovård för mjölkkor
  • Kalkyler för lokalt ledd utveckling
    • Enhetskostnad förberedande stöd

2. Förhandsutvärdering

3. Kontroll av miljöersättningar

4. Möjliga kombinationer av insatser för arealbaserade ersättningar respektive djurvälfärdsersättningar

5. Programtext för ersättning för extra djuromsorg för suggor

6. Referenser till SWOT

7. Urvalskriterier

Beskrivning av hur Sverige ska arbeta med urvalskriterier.

8. Utvärderingsplan

9. Åtgärder kopplade till definition av landsbygdsområde

Beskrivning med vilka åtgärder som definitionen av landsbygdsområde ska gälla för respektive inte gälla för.

10. Övergångsåtgärder

Tabell som visar vilka ersättningar som belastar landsbygdsprogram 2007-2013 samt basvillkor för dessa.

Ersättningar och stöd i landsbygdsprogrammet

I landsbygdsprogrammet ingår olika ersättningar och stöd.

Miljöersättningar

Lantbrukare som utför miljötjänster för samhället kan få miljöersättning för det. Det kan till exempel handla om att sköta betesmarker och slåtterängar, att hålla utrotningshotade husdjursraser eller att anlägga skyddszoner och anpassade skyddszoner för att minska näringsläckaget ut i våra vattendrag.

Ersättning för ekologisk produktion

Lantbrukare som vill satsa på ekologisk produktion kan få ersättning för det. Även den som vill ställa om produktionen till ekologisk kan få ersättning för det.

Kompensationsstöd

Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till områden där det är svårare att driva ett lantbruk.

Djurvälfärdsersättningar

Lantbrukare kan få ersättning för extra djuromsorg. Syftet med ersättningen är att djuren ska må bättre. Det finns tre olika djurvälfärdsersättningar:

  • extra djuromsorg för får
  • extra djuromsorg för suggor
  • utökad klövhälsovård för mjölkkor.

Miljöinvesteringar

Den som gör investeringar som gynnar miljön kan få stöd. Det kan exempelvis vara engångsröjning av betesmark eller arbete för att förbättra vattenkvaliteten. Stöden är till för att förbättra miljön.

Miljöåtgärder i skogsbruket

Skogsbrukare kan få stöd för miljöåtgärder i skogen. Dels i samband med katastrofer, Syftet är att bevara och utveckla biologisk mångfald och kulturmiljövärden i skogen. Du kan få stöd för

  • naturvårdsbränning
  • skapa våtmarker
  • rensa kulturmiljöer
  • sköta natur- och kulturmiljöer
  • gallra fram ädellöv eller lövrik skog
  • röja och rensa stenmur.

Kompetensutveckling och rådgivning

Syftet med kompetensutveckling och rådgivning är att öka kompetensen hos verksamma på landsbygden och på det sättet bidra till att nå målen med landsbygdsprogrammet. Den som är landsbygdsföretagare kan inte själv söka stöd för kompetensutveckling eller rådgivning, däremot kan landsbygdsföretagare ta del av den.

Företagsstöd

Det finns olika sorters företagsstöd. Du som tänker starta eller ta över ett företag inom jordbruk, trädgårds- eller rennäring kan söka startstöd. Du som redan har en verksamhet inom jordbruk, trädgårds- eller rennäring kan söka investeringsstöd för att utveckla företaget.

Projektstöd

De flesta projektstöden är stöd till investeringar. Det kan till exempel vara att investera i bredband, att förbättra den småskaliga infrastrukturen på landsbygden och att investera i idrotts- och fritidsanläggningar samt samlingslokaler. Det kan också vara investeringar som ger möjligheter till rekreation för allmänheten och förbättrar möjligheten till turism. Investeringarna ska även skapa och behålla service eller ta tillvara på och vårda natur- och kulthistoriska byggnader. Projektstöd är till för investeringar där den gemensamma nyttan är stor men där enskilda har svårt att finansiera det själv. Dessutom ska nyttan av stödet nå fler än den som söker stödet.

Samarbetsprojekt

Det finns möjlighet att söka stöd för att utveckla landsbygden genom samarbeten. Syftet är att stärka konkurrenskraften inom jordbruk, livsmedelsförädling eller inom miljö och klimat. Samarbeten kan vara att utveckla nya produkter och idéer, nya servicelösningar eller andra verksamheter på landsbygden.

Innovationsprojekt

Det finns ett stöd för att bilda innovationsgrupper och för att starta innovationsprojekt inom europeiska innovationsparternskapet, EIP. Syftet är att skapa bättre kopplingar mellan forskning, ny teknik och praktiskt arbete inom jordbruk, trädgård och rennäring. Det ska också leda till att få fram bra, praktiska och innovativa lösningar på gemensamma utmaningar inom olika områden.

Lokalt ledd utveckling

Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden är ett arbetssätt som finns inom hela EU. Här samverkar privata, offentliga och ideella aktörer för att utveckla landsbygden lokalt.

I Sverige finansieras lokalt ledd utveckling av fyra fonder. Dessa är landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling.

Landsbygdsnätverket

Det svenska landsbygdsnätverket är kopplat till landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling. I landsbygdsnätverket samlas de aktörer som arbetar med landsbygds- samt havs- och fiskeriutveckling i Sverige.

Landsbygdsnätverket skapar mötesplatser där olika aktörer på lokal, regional och nationell nivå kan informera varandra och dela erfarenheter. Tillsammans kan aktörerna utveckla metoder som sedan kan användas i arbetet med programmen.

På landsbygdsnätverkets egen webbplats kan du läsa om nätverket och vad det arbetar med. Där hittar du också en kalender över olika aktiviteter.

Handlingsplaner

Alla myndigheter som ansvarar för stöd inom landsbygdsprogrammet har handlingsplaner. Handlingsplanerna beskriver hur myndigheterna ska bidra till att vi når målen i landsbygdsprogrammet och hur myndigheterna ska välja ut vilka som får stöd. Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Tillväxtverket har nationella handlingsplaner som gäller för hela Sverige. Länsstyrelserna och Sametinget har regionala handlingsplaner med prioriteringar för geografiskt avgränsade områden.

För att programmet och handlingsplanerna ska bli så effektiva som möjligt samarbetar myndigheterna med berörda organisationer och myndigheter. Handlingsplanerna uppdateras varje år.

Jordbruksverkets nationella handlingsplan

I Jordbruksverkets nationella handlingsplan finns information om kompetensutveckling och rådgivning, stöd till lantrasföreningar och stöd till samarbeten.

Den största delen av vårt arbete i handlingsplanen handlar om kompetensutveckling och rådgivning för att öka kunskapen hos de som är verksamma på landsbygden och få bättre effekter av de åtgärder som finns inom programmet. Fokusområden är jordbrukets konkurrenskraft, djurvälfärd, korta livsmedelskedjor, lokala marknader, miljö och klimat samt att skapa nya jobb på landsbygden.

Innovation är ett centralt begrepp under den här programperioden. Det finns möjlighet till stöd för samarbete mellan företagare, rådgivare och forskare för att ta fram nya produkter eller metoder. Det sker som en del inom Europeiska innovationspartnerskapet (EIP).

Vi har tagit fram handlingsplanen tillsammans med fyra referensgrupper. De kommer även fortsättningsvis att ha en viktig roll när vi inför varje uppdatering av handlingsplanen ska se över och eventuellt ändra våra prioriteringar.

De fyra referensgrupperna för handlingsplanen är: konkurrenskraft och skapa jobb, växt och miljö, djurvälfärd och mat och besöksnäring.

Referensgrupper för nationell handlingsplan

I arbetet med den nationella handlingsplanen finns fyra referensgrupper.

Referensgrupp växt och miljö

  • Betodlarna
  • Branschråd för Lantbrukets Rådgivningsföretag
  • Ekologiska lantbrukarna
  • Energigas
  • Havs- och vattenmyndigheten
  • Hushållningssällskapet
  • JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik
  • Kemikalieinspektionen
  • Lantbrukarnas Riksförbund
  • LRF Mjölk
  • Länsstyrelserna
  • Naturvårdsverket
  • Odling i balans
  • Riksantikvarieämbetet
  • Salixodlarna
  • Skogsstyrelsen
  • Spannmålsodlarna
  • Stiftelsen Lantbruksforskning
  • Svebio
  • Sveriges Biodlares Riksförbund
  • Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare
  • Sveriges lantbruksuniversitet
  • Världsnaturfonden WWF

Referensgrupp skapa jobb och attraktivitet – insatser inom mat, dryck, besöksnäring och andra branscher på landsbygden

  • Ekoturismföreningen
  • Eldrimner
  • Hushållningssällskapet
  • Lantbrukarnas Riksförbund
  • Livsmedelsföretagen
  • Livsmedelsverket
  • Länsstyrelserna
  • Organic Sweden
  • Riksantikvarieämbetet
  • Sametinget
  • Svenska musterier
  • Svenska vinodlare
  • Sveriges lantbruksuniversitet
  • Tillväxtverket
  • Visit Sweden
  • Visita

Referensgrupp djur

  • Gimrarna
  • Hushållningssällskapet
  • Hästnäringens nationella stiftelse
  • Lantbrukarnas Riksförbund
  • LRF Häst
  • LRF Konsult
  • Länsstyrelserna
  • Rådgivningsbolaget
  • Svensk fågel
  • Svenska fåravelsförbundet
  • Svenska hästavelsförbundet
  • Svenska köttföretagen AB
  • Svenska ägg
  • Sveriges Biodlares Riksförbund
  • Sveriges grisföretagare
  • Sveriges lantbruksuniversitet
  • Sveriges nötköttsproducenter
  • Växa Sverige

Referensgrupp Lantrasföreningar

  • Avelsföreningen för svenska ardennerhästen
  • Föreningen allmogegeten
  • Föreningen allmogekon
  • Föreningen för svensk lågland
  • Föreningen gotlandskaninen
  • Föreningen gutefåret
  • Föreningen landtsvinet
  • Föreningen nordsvenska hästen
  • Föreningen svenska allmogefår
  • Föreningen äldre boskap
  • Gutefårakademin
  • Jämtlands läns semin och bockavelsförening
  • NordBi
  • Representant för fäbodbrukarna
  • Ryaklubben
  • Svensk fjällrasavel
  • Svenska finullsföreningen
  • Svenska lanthönsklubben
  • Svenska russavelsföreningen
  • Sveriges rödkulleförening

Övervakningskommittén följer arbetet

För att följa arbetet med landsbygdsprogrammet finns en övervakningskommitté. Kommitténs uppgift är att granska genomförandet av programmet och följa hur målen med programmet nås. I kommittén sitter representanter från bland annat myndigheter, miljöorganisationer och organisationer som arbetar för social delaktighet, jämställdhet och icke-diskriminering.

Övervakningskommittén har till uppgift att granska och godkänna den metod och de kriterier som används för att välja ut insatser som ska finansieras av programmet. Den kontrollerar hur långt arbetet med programmet kommit och framstegen när det gäller att uppnå programmets mål. Den ska dessutom granska och godkänna de rapporter som varje år skickas till EU-kommissionen. Kommittén får också lämna synpunkter om genomförandet och utvärderingen av programmet.

Övervakningskommittén mäter hur väl målen har uppnåtts med hjälp av indikatorer. Det finns allmänna indikatorer som gäller alla EU-program. Det finns också resultatindikatorer som övervakningskommittén använder när de gör en särskild översyn av programmets resultat.

Följ övervakningskommitténs arbete

Övervakningskommittén har vanligtvis möten två till tre gånger per år. Du kan följa kommitténs arbete genom att läsa deras mötesprotokoll.

Så går det för programmet

Vilka som fått stöd

Jordbruksverket publicerar uppgifter om vilka som fått stöd från landsbygdsfonden och garantifonden. Stöden i landsbygdsprogrammet kommer från landsbygdsfonden. Uppgifterna innehåller bland annat

  • vilken fond pengarna kommer ifrån
  • inom vilken kategori mottagaren har fått stöd
  • utbetalt stöd
  • geografisk plats.

Statistik för projekt- och företagsstöd i landsbygdsprogrammet

Tabellen gäller för projekt- och företagsstöd, miljöinvesteringar och åtgärderna för lokalt ledd utveckling inom landsbygdsprogrammet. Beslutande myndigheter är länsstyrelsen, Sametinget, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Jordbruksverket. Uppgifterna uppdaterades 2019-09-30.

Projekt- och företagsstöd inom landsbygdsprogrammet

Åtgärd

Budget, kronor

Beviljade ansökningar

Beviljade stöd, kronor

Utbetalade stöd, kronor

Kompetensutveckling

1 084 miljoner

402

908 miljoner

350 miljoner

Rådgivning

495 miljoner

122

391 miljoner

81 miljoner

Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft inom jordbruk, trädgård och rennäring

2 308 miljoner

2 363

1 943 miljoner

1 296 miljoner

Investeringsstöd till förnybar energi och klimat

380 miljoner

601

247 miljoner

126 miljoner

Förädlingsstöd

131 miljoner

245

102 miljoner

61 miljoner

Miljöinvesteringar

449 miljoner

1 033

219 miljoner

122 miljoner

Startstöd

145 miljoner

457

114 miljoner

79 miljoner

Investeringsstöd för jobb på landsbygden

364 miljoner

545

296 miljoner

168 miljoner

Service, infrastruktur och
attraktiv landsbygd

929 miljoner

1 354

683 miljoner

369 miljoner

Bredband

4 445 miljoner

574

4 134 miljoner

1 179 miljoner

Skogens miljövärden

109 miljoner

1 652

90 miljoner

38 miljoner

Lantrasföreningar

21 miljoner

84

22 miljoner

11 miljoner

Innovationsstöd

441 miljoner

323

242 miljoner

75 miljoner

Samarbete

832 miljoner

257

496 miljoner

129 miljoner

Åtgärder inom lokalt ledd utveckling

1 175 miljoner

1 332

904 miljoner

352 miljoner

Summa

13 417 miljoner

11 344

10 793 miljoner

4 436 miljoner

Statistik för miljöersättningar i landsbygdsprogrammet

I tabellen finns uppgifter om alla miljöersättningar som fortfarande gäller oavsett programperiod.

Samma lantbrukare kan ha flera ansökningar, i vissa fall även för samma typ av miljöersättning om de har utökat sitt åtagande under nuvarande programperiod. Det kan då finnas små överlappningar i statistiken.

Ansökningar om utbetalning av miljöersättningar 2019

Miljöersättning

Antal ansökningar

Areal

Betesmarker och slåtterängar,
programperiod 2014-2020
inklusive tidigare åtaganden,
ungefärliga uppgifter (gäller år 2018)

25 100 styck

404 200 ha

Fäbodar, programperiod 2014-2020
(gäller år 2018)

200 styck

15 300 ha

Restaurering av betesmarker

och slåtterängar, programperiod 2014-2020 (gäller år 2018)

1 100 styck

5 500 ha

Minskat kväveläckage - fånggröda,
programperiod 2014-2020


27 600 ha

Minskat kväveläckage - vårbearbetning,
programperiod 2014-2020


22 300 ha

Minskat kväveläckage - fånggröda och
vårbearbetning på samma yta,
programperiod 2014-2020


46 300 ha

Minskat kväveläckage totalt,
programperiod 2014-2020

3 200 styck

96 300 ha

Skyddszoner, programperiod 2014-2020

3 600 styck

11 600 ha

Vallodling, programperiod 2014-2020

8 900 styck

220 500 ha

Skötsel av våtmarker och dammar,
programperiod 2014-2020 (gäller år 2018)

800 styck

3 300 ha

Skötsel av våtmarker och småvatten,
programperiod 2000-2006

700 styck

2 200 ha

Anläggning eller återställande av
våtmarker och småvatten,
programperiod 1996-1999

100 styck

300 ha

Hotade husdjursraser,
programperiod 2014-2020

900 styck

Uppgift saknas

Statistik för ersättningar för ekologisk produktion

I tabellen kan du se antal ansökningar för alla ersättningar som gäller ekologisk produktion år 2019 samt omfattning.

Ansökningar om utbetalning av ersättning för ekologisk produktion, omställning till ekologisk produktion och kretsloppsanpassad produktion 2019

Ersättningar

Antal ansökningar

Areal

Ersättning för ekologisk produktion,
ansökt utbetalning för växtodling

4 100 styck

148 800 ha

Ersättning för ekologisk produktion,
antal ansökningar med djurhållning

3 900 styck

-

Ersättning för omställning till
ekologisk produktion,
ansökt utbetalning för växtodling

900 styck

24 200 ha

Ersättning för omställning till
ekologisk produktion, antal
ansökningar med djurhållning

200 styck

-

Statistik för djurvälfärdsersättningar

I tabellen kan du se antal ansökningar om djurvälfärdsersättningar år 2019 och antal djurenheter som ingår.

Ansökningar om utbetalning av djurvälfärdsersättningar 2019

Djurvälfärdsersättningar, programperiod 2014-2020

Antal ansökningar

Djurenheter

Extra djuromsorg för får

2 200 styck

23 000 styck

Extra djuromsorg för suggor

400 styck

55 800 styck

Utökad klövhälsovård för mjölkkor

2 200 styck

213 000 styck

Statistik för kompensationsstöd

I tabellen kan du se antal ansökningar om kompensationsstöd år 2019 och areal.

Ansökningar om utbetalning av kompensationsstöd 2019

Kompensationsstöd, programperiod 2014-2020

Antal ansökningar

Areal

Växtodlingsgröda


328 800 ha

Grovfodergröda


801 000 ha

Extensiv gröda


400 ha

Totalt

24 400 styck

1 130 200 ha

Inspiration och resultat

Det finns många fantastiska projekt som fått EU-stöd för att utveckla landsbygden på olika sätt. Här hittar du några exempel från projekt och inspirerande artiklar.

Projekten nedan har fått finansiering från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Utvärdering och uppföljning

Vi gör löpande utvärderingar av programmen för att de ska kunna förbättras, både under tiden de genomförs och i senare programperioder. Utvärderingarna ska också hjälpa oss att bedöma om programmen har uppnått sina mål och om resurserna har använts på ett effektivt sätt.

Vi har ett utvärderings­sekretariat som planerar utvärderingarna, anlitar utvärderare och sprider kunskap om resultaten. Såväl externa utvärderare, som konsulter eller forskare, och medarbetare på Jordbruksverket genomför utvärderingarna.

Rapporterna kvalitetsgranskas av en rådgivande forskargrupp knuten till utvärderings­sekretariatet. Författarna till varje rapport står själva för slutsatserna.

Vi gör också uppföljningar av hur det har gått hittills i landsbygdsprogrammet. I dem kan du till exempel se vad pengarna har använts till, var i landet de hamnat och vilka som har fått stöd.

Arbetet med uppföljning och utvärdering finansieras av europeiska struktur- och investeringsfonder.

Publicerade utvärderingar

Publicerade utvärderingar landsbygdsprogrammet 2007-2013

Slututvärderingen av landsbygdsprogrammet 2007–2013 består av fyra delrapporter: åtgärder för ökad konkurrenskraft, åtgärder för bättre miljö, åtgärder för landsbygdsutveckling samt programmets samlade effekter.

Delrapport Åtgärder för ökad konkurrenskraft

Internationella Handelshögskolan i Jönköping har haft ansvaret för utvärderingen av frågor som gäller konkurrenskraft. Arbetet har utförts tillsammans med Kungliga Tekniska högskolan. Pia Nilsson, forskare i nationalekonomi, har varit uppdragsledare. Delar av rapporten har även publicerats i den vetenskapliga tidskriften Land Use Policy.

Delrapport Åtgärder för bättre miljö

Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet har haft ansvaret för utvärderingen av frågor som handlar om miljö och klimat. Professor Henrik Smith har varit uppdragsledare. I arbetet deltog även forskare från institutionen för ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för mark och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds tekniska högskola.

Delrapport Åtgärder för landsbygdsutveckling

Institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet har ansvarat för utvärderingen av frågor inom landsbygdsutveckling. Arbetet utfördes tillsammans med forskare vid Kungliga Tekniska högskolan. Uppdragsledare var fil dr Cecilia Waldenström.

Delrapport Programmets samlade effekter

En forskargrupp på Högskolan i Halmstad har haft det övergripande ansvaret för slututvärderingen. Jörgen Johansson, docent i statsvetenskap, har lett arbetet med att författa delrapporten där programmets samlade effekter bedöms.

Andra utvärderingar

EU-flagga

Senast uppdaterad: 2019-12-04