Landsbygdsprogrammet 2014–2022

Landsbygdsprogrammets syfte var att utveckla Sveriges landsbygd. I programmet fanns mål för utvecklingen. För att nå målen fanns det olika stöd och ersättningar för bland annat miljö, hållbarhet och innovation.

Programperioden för landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet 2014–2022 hade en budget på drygt 48 miljarder kronor för hela perioden. Genomförandet kan pågå till och med år 2025.

Bilagor till landsbygdsprogrammet 2014–2020

Det här är en sammanställning över de bilagor som hör till landsbygdsprogrammet 2014-2020. Om du vill ha någon av bilagorna kan du mejla till:

1. Bilagor som visar kalkyler, schabloner och villkor

  • Basvillkorstabell
  • Basprislista 2014
  • Betets förädlingsvärde
  • Beräkning av förgröningsavdrag
  • Karta över nitratkänsliga områden
  • Tvärvillkor och andra bindande normer
  • Kalkyler för miljöersättningar
    • Betesmarker och slåtterängar
    • Fäbodar
    • Hotade husdjursraser
    • Minskat kväveläckage
    • Restaurering av betesmarker och slåtterängar
    • Skyddszoner
    • Skötsel av våtmarker och dammar
    • Vallodling
  • Kalkyler för ekologisk produktion
    • Ekologisk produktion
    • Omställning till ekologisk produktion
  • Kalkyler för företags- och projektstöd
    • Enhetskostnader för djurstallar
    • Klumpsummor för att bilda innovationsgrupper
    • Leder genom skog och öppen mark
    • Schabloner för projektstöd
  • Kalkyler för miljöinvesteringar
    • Engångsröjning
    • Reglerbar dränering
    • Stängsel mot rovdjur
  • Kalkyler för skogens miljövärden
  • Kompensationsstödet
  • Intyg oberoende granskare
  • Kalkyler för djurvälfärdsersättningar
    • Extra djuromsorg för får
    • Extra djuromsorg för suggor
    • Utökad klövhälsovård för mjölkkor
  • Kalkyler för lokalt ledd utveckling
    • Enhetskostnad förberedande stöd

2. Förhandsutvärdering

3. Kontroll av miljöersättningar

4. Möjliga kombinationer av insatser för arealbaserade ersättningar respektive djurvälfärdsersättningar

5. Programtext för ersättning för extra djuromsorg för suggor

6. Referenser till SWOT

7. Urvalskriterier

Beskrivning av hur Sverige ska arbeta med urvalskriterier.

8. Utvärderingsplan

9. Åtgärder kopplade till definition av landsbygdsområde

Beskrivning med vilka åtgärder som definitionen av landsbygdsområde ska gälla för respektive inte gälla för.

10. Övergångsåtgärder

Tabell som visar vilka ersättningar som belastar landsbygdsprogram 2007-2013 samt basvillkor för dessa.

Handlingsplaner

Alla myndigheter som ansvarar för stöd inom landsbygdsprogrammet har handlingsplaner. Handlingsplanerna beskriver hur myndigheterna ska bidra till att vi når målen i landsbygdsprogrammet och hur myndigheterna ska välja ut vilka som får stöd. Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Tillväxtverket har nationella handlingsplaner som gäller för hela Sverige. Länsstyrelserna och Sametinget har regionala handlingsplaner med prioriteringar för geografiskt avgränsade områden.

För att programmet och handlingsplanerna ska bli så effektiva som möjligt samarbetar myndigheterna med berörda organisationer och myndigheter. Handlingsplanerna uppdateras varje år.

Jordbruksverkets nationella handlingsplan

I Jordbruksverkets nationella handlingsplan finns information om kompetensutveckling och rådgivning, stöd till lantrasföreningar och stöd till samarbeten.

Den största delen av vårt arbete i handlingsplanen handlar om kompetensutveckling och rådgivning för att öka kunskapen hos de som är verksamma på landsbygden och få bättre effekter av de åtgärder som finns inom programmet. Fokusområden är jordbrukets konkurrenskraft, djurvälfärd, korta livsmedelskedjor, lokala marknader, miljö och klimat samt att skapa nya jobb på landsbygden.

Innovation är ett centralt begrepp under den här programperioden. Det finns möjlighet till stöd för samarbete mellan företagare, rådgivare och forskare för att ta fram nya produkter eller metoder. Det sker som en del inom Europeiska innovationspartnerskapet (EIP).

Övervakningskommittén följer arbetet

För att följa arbetet med landsbygdsprogrammet finns en övervakningskommitté. Kommitténs uppgift är att granska genomförandet av programmet och följa hur målen med programmet nås. I kommittén sitter representanter från bland annat myndigheter, miljöorganisationer och organisationer som arbetar för social delaktighet, jämställdhet och icke-diskriminering.

Övervakningskommittén har till uppgift att granska och godkänna den metod och de kriterier som används för att välja ut insatser som ska finansieras av programmet. Den kontrollerar hur långt arbetet med programmet kommit och framstegen när det gäller att uppnå programmets mål. Den ska dessutom granska och godkänna de rapporter som varje år skickas till EU-kommissionen. Kommittén får också lämna synpunkter om genomförandet och utvärderingen av programmet.

Övervakningskommittén mäter hur väl målen har uppnåtts med hjälp av indikatorer. Det finns allmänna indikatorer som gäller alla EU-program. Det finns också resultatindikatorer som övervakningskommittén använder när de gör en särskild översyn av programmets resultat.

Följ övervakningskommitténs arbete

Övervakningskommittén har vanligtvis möten två till tre gånger per år. Du kan följa kommitténs arbete genom att läsa deras mötesprotokoll, presentationsmaterial och andra handlingar.

Så går det för programmet

Statistik för projekt- och företagsstöd i landsbygdsprogrammet

Tabellen gäller för projekt- och företagsstöd, miljöinvesteringar och åtgärderna för lokalt ledd utveckling inom landsbygdsprogrammet. Beslutande myndigheter är länsstyrelsen, Sametinget, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Jordbruksverket. Uppgifterna uppdaterades 2023-11-07.

Projekt- och företagsstöd inom landsbygdsprogrammet

Åtgärd

Budget, kronor

Beviljade ansökningar

Beviljade stöd, kronor

Utbetalade stöd, kronor

Kompetens­utveckling

1 518 043 854

611

1 478 485 000

976 908 000

Rådgivning

560 249 335

159

544 892 000

327 954 000

Investerings­stöd för ökad konkurrens­kraft inom jordbruk, trädgård och rennäring

3 253 572 233

3 883

3 206 589 000

2 687 609 000

Investerings­stöd till förnybar energi och klimat

451 177 381

982

406 757 000

354 714 000

Förädlings­stöd

224 261 472

431

180 092 000

144 494 000

Miljö­investeringar

454 861 230

2 048

397 082 000

325 870 000

Startstöd

206 203 581

819

202 150 000

176 950 000

Investerings­stöd för jobb på lands­bygden

448 575 029

773

418 619 000

352 061 000

Service, infrastruktur och attraktiv lands­bygd

1 246 705 695

2 193

1 208 731 000

982 744 000

Bredband

4 520 142 776

697

4 411 350 000

3 667 369 000

Skogens miljö­värden

151 794 141

3 025

147 789 000

107 831 000

Lantras­föreningar

33 600 226

122

33 296 000

25 915 000

Innovations­stöd

534 032 712

403

524 781 000

366 646 000

Samarbete

1 025 021 868

511

930 067 000

602 161 000

Åtgärder inom lokalt ledd utveckling

1 658 268 221

2 554

1 597 472 000

1 226 710 000

En satsning från det europeiska åter­hämtnings­instrumentet (EURI)

566 209 390

726

567 609 000

282 273 000

Summa

16 852 719 144

19 937

16 255 761 000

12 608 211 000

Statistik för miljöersättningar i landsbygdsprogrammet

Det är bara två miljö­ersättningar som fortfarande kan sökas inom landsbygds­programmet 2014–2022. Siffrorna som redovisas för dessa ersättningar gäller åtaganden som påbörjats under program­perioden men som fortsätter löpa en tid till. Vissa av miljöersättningarna som inte längre kan sökas har ersatts med liknande ersättningar i den strategiska planen.

Ansökningar om utbetalning av miljöersättningar 2023

Miljöersättning

Antal ansökningar

Areal

Betesmarker och slåtterängar,
ungefärliga uppgifter

-

-

Fäbodar

-

-

Restaurering av betesmarker

och slåtterängar

600 stycken

3 000 ha

Minskat kväveläckage (vårbearbetning och fånggröda)

-

-

Skyddszoner

-

-

Vallodling

1 300 stycken

37 800 ha

Våtmarker och dammar, totalt

-

-

Skötsel av våtmarker och dammar

-

-

Skötsel av våtmarker och småvatten,
programperiod 2000-2006

-

-

Anläggning eller återställande av
våtmarker och småvatten,
programperiod 1996-1999

-

-

Hotade husdjursraser

-

-

Siffrorna är avrundade till hela hundratal och uppdaterade den 18 juni 2023.

Statistik för ersättningar för ekologisk produktion

Det går inte längre att söka någon ersättning inom landsbygds­programmet 2014-2022. Istället finns en liknande ersättning i den strategiska planen.

Ansökningar om utbetalning av ersättning för ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion 2023

Ersättningar

Antal ansökningar

Areal

Ersättning för ekologisk produktion,
ansökt utbetalning för växtodling

-

-

Ersättning för ekologisk produktion,
antal ansökningar med djurhållning

-

-

Ersättning för omställning till
ekologisk produktion,
ansökt utbetalning för växtodling

-

-

Ersättning för omställning till
ekologisk produktion, antal
ansökningar med djurhållning

-

-

Statistik för djurvälfärdsersättningar

Det går inte längre att söka någon ersättning inom landsbygds­programmet 2014–2022. Istället finns liknande ersättningar i den strategiska planen.

Ansökningar om utbetalning av djurvälfärdsersättningar 2023

Djurvälfärdsersättningar

Antal ansökningar

Djurenheter

Extra djuromsorg för får

-

-

Extra djuromsorg för suggor

-

-

Utökad klövhälsovård för mjölkkor

-

-

Statistik för kompensationsstöd

Det går inte längre att söka kompensations­stöd inom landsbygds­programmet 2014–2022. Istället finns ett liknande stöd i den strategiska planen.

Ansökningar om kompensationsstöd 2023

Kompensationsstöd

Antal ansökningar

Areal

Kompensationsstöd

-

-

Sök mottagare av stöd

Vilka som fått stöd

Jordbruksverket publicerar uppgifter om vilka som fått stöd från landsbygdsfonden och garantifonden. Stöden i landsbygdsprogrammet kommer från landsbygdsfonden. Uppgifterna innehåller bland annat

  • vilken fond pengarna kommer ifrån
  • inom vilken kategori mottagaren har fått stöd
  • utbetalt stöd
  • geografisk plats.

Projektbank över alla beviljade projekt

I Projektbanken som finns hos Tillväxtverket kan du söka fram alla projekt som vi har beviljat stöd till.

I Projektbanken kan du bland annat läsa om:

  • vad projektet heter
  • vad projektet handlar om
  • vem som är projektägare
  • hur mycket medel som har beviljats
  • när projektet startade och slutar
  • vilka kommuner som berörs av projektet.

Inspiration och resultat

Det finns många fantastiska projekt som fått EU-stöd för att utveckla landsbygden på olika sätt. Här hittar du några exempel från projekt och inspirerande artiklar.

Projekten nedan har fått finansiering från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Utvärdering och uppföljning

Vi har utvärderat landsbygdsprogrammet både löpande och efter att programmet avslutats. Utvärderingarna pågår fortfarande. Syftet med utvärderingarna är att förbättra kommande program. De hjälper oss att bedöma om programmet varit utformat för att möta behoven hos de som söker stöden och ersättningarna och om programmet nått sina mål på ett effektivt sätt. Arbetet med utvärdering finansieras av europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Vi har ett utvärderingssekretariat som planerar utvärderingar, anlitar utvärderare och sprider kunskap om resultaten. Utvärderingarna genomförs av såväl externa konsulter och forskare som av medarbetare på Jordbruksverket. Alla utvärderingar görs av personer som inte har varit delaktiga i att utforma programmet eller som inte i sin nuvarande tjänst eller sitt nuvarande uppdrag arbetar med att genomföra programmet.

Författarna till varje rapport står själva för slutsatserna, och alla utvärderingar granskas och kvalitetssäkras av oberoende experter. Generellt följer granskarna utvärderingarna från planering till färdig utvärderingsrapport.

Publicerade utvärderingar

Publicerade uppföljningar

Vår definition av landsbygd

Vi har en landsbygdsdefinition för att bättre kunna beskriva hur utvecklingen sker i olika typer av landsbygder jämfört med i städer. Avsikten är inte att den ska användas för att jämföra enskilda kommuner.

Kommunerna delas in i olika kategorier

Jordbruksverket har sedan 2015 en landsbygdsdefinition för landsbygdsprogrammet 2014‑2023, som innebär att vi delar in kommunerna i sex olika kategorier. Metoden för att kategorisera kommunerna påminner om den som Jordbruksverket tidigare har använt men flera kommuner har nu klassificerats på ett annat sätt.

I vissa fall behöver vi dela in kommunerna på två grövre sätt; en med fyra kategorier och en annan med enbart två kategorier.

Så här delar vi in kommunerna

Så här delar vi in kommunerna i de olika kategorierna

Indelningen i de sex kategorierna baseras på Tillväxtanalys rapport Bättre statistik för en bättre regional- och landsbygdspolitik, 2014:04.

Du kan också se indelningen i de här kartorna. Klicka på kartorna för att se en större bild med förklaring.

Kartbild över Sverige. Olika färger visar om en kommun definieras som mycket glesa landsbygdskommuner, glesa landsbygdskommuner, tätortsnära landsbygdskommuner, glesa blandade kommuner, täta blandade kommuner eller storstadskommuner.
Kartbild över Sverige. Olika färger visar om en kommun definieras som gles landsbygd, landsbygd, stadsområde eller storstadsområde.
Kartbild över Sverige. Olika färger visar vilka kommuner som definieras som land och vilka som definieras som stad.

Beskrivning av kategorierna

De sex kategorierna har bestämts utifrån befolkningstäthet och närhet till städer.

  • Mycket glesa landsbygdskommuner - kommuner med hela befolkningen i glest befolkade områden och med minst 90 minuters genomsnittlig resväg till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem landsbygdskommuner som är mycket avlägset belägna.
  • Glesa landsbygdskommuner - kommuner med minst 50 procent av befolkningen i glest befolkade områden. Mindre än 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg med bil till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem landsbygdskommuner som är avlägset belägna.
  • Tätortsnära landsbygdskommuner - kommuner med minst 50 procent av befolkningen i glest befolkade områden. Minst 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem landsbygdskommuner nära en större stad.
  • Glesa blandade kommuner - kommuner med mindre än 50 procent av befolkningen i glest befolkade områden. Mindre än 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem täta kommuner som är avlägset belägna.
  • Täta blandade kommuner - kommuner med mindre än 50 procent av befolkningen i glest befolkade områden. Minst 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem täta kommuner nära en större stad.
  • Storstadskommuner - kommuner med mindre än 20 procent av befolkning i glest befolkade områden och med angränsande kommuner som har en samlad folkmängd på minst 500 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem storstadskommuner.

Du kan läsa mer om de olika kategorierna i en rapport från Tillväxtanalys.

Utmaningar med att definiera landsbygdskommuner

En svårighet med att definiera landsbygden på kommunnivå är att de flesta kommuner är väldigt olika varandra och många känner därför inte att det är rättvisande att definiera landsbygden på detta sätt. Däremot så är det nödvändigt att använda grova kategoriseringar för att visa på strukturella skillnader på nationell nivå. Mycket annan statistik finns också tillgänglig just på den kommunala nivån.

Kontakta oss

Du kan ställa frågor till oss på vår webbplats och också se svaren på frågor som andra har ställt.

Du kan också ringa vår kundtjänst om du har frågor. Du når oss på telefonnummer

Synpunkter och klagomål

Om du har synpunkter eller klagomål som gäller landsbygdsprogrammet är du välkommen att mejla till oss.

EU-flagga. Text under flaggan: Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Europa investerar i landsbygdsområden.

Senast granskad: 2024-01-09

Till toppen