Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Kompensationsstöd

Kompensationsstödet är till för att kompensera jordbruket i områden som har sämre förutsättningar för att odla. Du kan söka stödet om du har jordbruksmark i ett sådant område.

Så söker du stödet och gör ändringar

Du söker stödet i e‑tjänsten SAM Internet. Sista dag att söka 2019 var den 11 april. I februari nästa år kan du söka stödet igen. Om din ansökan kommer in efter den 11 april minskar vi ditt stöd med 1 procent per arbetsdag som ansökan är försenad. Om ansökan kommer in efter den 6 maj får du inget stöd alls 2019.

Om du ska söka jordbrukarstöd för första gången så behöver du kontakta din länsstyrelse för att få ett kundnummer.

Ändra i din ansökan

Du kan ändra vissa saker i din SAM‑ansökan efter att du har skickat in den. De flesta ändringar kan du göra fram till och med 15 juni. Om du vet att du behöver ändra något ska du göra det så snart som möjligt. Om vi eller länsstyrelsen hittar fel i din ansökan, eller om du får en kontroll, är det bara i undantagsfall du får göra ändringar.

Det kan du få stöd för

För att kunna få kompensations­stöd måste du ha din mark i ett område där du kan få stöd. Ett sådant område kallas stödområde. Vi har delat in Sverige i stödområden, som ska återspegla de olika odlingsförhållandena som finns.

Hur mycket pengar du får i kompensationsstöd beror på

  • i vilket stödområde du har din mark
  • vilken typ av jordbruk som du har.

Karta över stödområden

Karta över stödområden.

Olika typer av jordbruk och vad som räknas in

Din verksamhet klassas i fem olika typer av jordbruk beroende på om du har

  • växtodlingsgrödor
  • grovfodergrödor och djur
  • extensiva grödor.

Om du har djur behöver du räkna ut din djurtäthet för att ta reda på vilken typ av jordbruk din verksamhet klassas som.

Jordbruk typ 1, 2 eller 3

Jordbruk typ 1, 2 eller 3 är jordbruk med nötkreatur, tackor och getter i kombination med grovfodergrödor. Grovfodergrödor är bland annat vall, grönfoder, betesmark och slåtteräng. Du behöver uppfylla olika krav på djurtäthet.

Jordbruk typ 4

Jordbruk typ 4 är jordbruk med endast växtodlingsgrödor (inga djur). Växtodlingsgrödor är bland annat spannmål, proteingrödor potatis och oljeväxter. Det finns inget djurtäthetskrav för jordbruk typ 4.

Jordbruk typ 5

Jordbruk typ 5 är extensivt jordbruk med grovfodergrödor. Djurtätheten är mindre än 0,1 djurenheter per hektar.

Ha koll på grödkoderna

I SAM Internet anger du vad du odlar på din mark eller använder din mark till genom att ange en grödkod. Ta reda på vilka grödor som ger rätt till vilka stöd och vilka grödor som räknas som grovfoder-, växtodlings- eller extensiva grödor.

Du ska redovisa all mark med grovfoder

Om du söker kompensationsstöd för typ 1, 2 eller 3 ska du redovisa all mark där du odlar och skördar vallfoder. Det gäller också för vall som betas. Du får till exempel inte redovisa träda på skiften med vall som betas eller skördas före den 1 augusti.

Det är inte tillåtet att ta bort mark där du använder växtligheten till grovfoder ur din ansökan. Det gäller både betesmark och åkermark. Du får heller inte dela din ansökan eller ditt företag för att uppfylla krav på djurtäthet.

Villkor för stödet

De här villkoren behöver du följa för att få fullt stöd.

Bedriv jordbruk på minst 4 hektar

För att få kompensationsstöd måste du bedriva jordbruk på minst 4 hektar jordbruksmark. Dessa 4 hektar måste finnas inom området där du kan få kompensationsstöd, det vill säga område 1–12.

Ha jordbruksskiften på minst 0,1 hektar

Ett jordbruksskifte måste vara minst 0,1 hektar för att ge rätt till stöd.

Så din gröda senast den 30 juni

Sista datum som du ska så är den 30 juni.

Sköt din jordbruksmark

För att få kompensationsstöd ska du sköta din mark enligt de villkor som gäller för gårdsstödet.

Så ska du sköta grovfodergrödor, vall, betesmark och grönfoder

Grovfodergrödor som du söker utbetalning för ska skötas varje år och det ska du ha gjort senast den 31 oktober.

Du ska sköta grovfodergrödor på åkermark genom att slå av och föra bort skörden eller genom att låta djuren beta motsvarande en vallskörd. Du får inte tröska grödor som du har anmält som grovfodergröda, till exempel grödkod 6, blandningar av baljväxter eller klöver till grovfoder/ensilage, eller grödkod 80, grönfoder.

Betesmark och slåtteräng ska du sköta genom att marken betas eller slås av. Vid slåtter ska skörden föras bort. Alla delar av skiftet ska vara synligt påverkade av bete eller slåtter. Om du har åtagande för betesmarker och slåtterängar på marken och länsstyrelsen har beviljat undantag från villkor om bete och slåtter får du samma undantag i kompensationsstödet.

Grönfoder av spannmål

Om du ensilerar spannmål räknas den som grovfoder om du redovisar den som grödkod 80, grönfoder.

Spannmål som du odlar till full axgång, kan du redovisa som spannmål även om du planerar att ensilera grödan. Den räknas då som växtodlingsgröda. Spannmål och andra grödor som du tröskar får du inte redovisa som grödkod 80.

Så ska du sköta växtodlingsgrödor

Växtodlingsgrödor ska du odla med sikte på god skörd och för det ändamål som du redovisat. Det betyder att du normalt sett ska tröska spannmål. Men du får skörda spannmål för att ensilera den om du låter spannmålen nå full axgång innan du skördar den.

Tänk på att vallgräs och vallbaljväxter inte räknas som växtodlingsgrödor.

Frövall som växtodlingsgröda

Du ska odla din frövall för att tröska den. Du ska även kunna visa att du har ett avtal med utsädesleverantör.

Energiskog som växtodlingsgröda

Du kan få kompensationsstöd om du har planterat energiskog det vill säga salix, poppel eller hybridasp på din åkermark. Du måste skörda salix minst vart tionde år och poppel och hybridasp minst vart tjugonde år för att kunna få kompensationsstöd för marken.

Så här ska du sköta extensiva grödor

De extensiva grödor som du kan få kompensationsstöd för är bland annat gröngödsling och energigräs. Du ska skörda extensiva grödor minst en gång per kalenderår, med undantag för skyddszoner och gröngödsling. Detta innebär att du inte kan söka utbetalning det första året när du sår energigräset. Året efter, när du skördar energigräset, kan du söka utbetalning.

Extensiva grödor räknas till jordbruk typ 5. Du hittar information om vilka grödor som är extensiva grödor i grödkodslistan. I SAM Internet anger du vad du odlar på din mark eller använder din mark till genom att ange en grödkod. Du hittar alla grödkoder på grödkodslistan.

Du ska odla extensiva grödor för det ändamål som du redovisat i din ansökan. Om du har sökt utbetalning för grovfodergrödor inom typ 1, 2 eller 3 får du inte odla foder på skiften där du redovisar extensiva grödor. Men det finns undantag:

  • Om du har slåttervall på åker, med grödkod 57 får du skörda vall om du har kontrakt med vallfodertork och levererar hela skörden till vallfodertork.
  • Om du har skyddszoner med åtagande för miljöersättning får skörden på skyddszonen användas till foder enligt de villkor som gäller för miljöersättningen.

Kolla kryssen för all mark

Du ska tänka på att ta bort krysset för kompensationsstöd i SAM Internet för den mark som du inte sköter enligt villkoren för kompensationsstödet.

Märk, journalför och rapportera dina djur

Dina djur ska vara märkta, journalförda och rapporterade på rätt sätt och i rätt tid. Uppgifterna som du lämnar används vid smittspårning, märkning av nötkött och nötköttsprodukter och vid handläggning och kontroll av stöd.

Behåll dina tackor och getter i minst 60 dagar

I minst 60 dagar måste du hålla minst det antal tackor och getter som du redovisat i SAM Internet. Perioden startar dagen efter det att du skickat in din SAM-ansökan. Som tackor och getter räknas de hondjur som du senast under hållandeperioden sätter i avel eller som är äldre än ett år. Sätter i avel innebär att hondjuret är seminerat, betäckt eller släppt med handjur i avelssyfte.

Det behöver inte vara exakt samma djur som du har under de 60 dagarna men det måste vara minst samma antal djur. Du kan även byta djurslag så länge som antalet djur inte minskar. Djuren som du byter till ska ha satts in i avel eller vara äldre än ett år. För att bytet ska godkännas ska djuren vara ersatta inom 10 dagar från det att djuren har lämnat ditt jordbruksföretag. Du ska notera bytet i din stalljournal.

Om antalet tackor eller getter minskar under de 60 dagarna ska du minska antalet djur i din ansökan. Du gör du i SAM Internet.

Tänk på att om länsstyrelsen meddelar dig att din gård ska kontrolleras kan du inte längre ändra i din ansökan.

Följ tvärvillkoren

För att få fullt stöd måste du följa tvärvillkoren. Tvärvillkoren är regler som till exempel handlar om hur du ska sköta dina djur och din mark. De flesta tvärvillkoren är regler som redan finns i den svenska lagstiftningen eller i EU:s lagstiftning.

Så räknar du ut djurtätheten

Om du har djur behöver du räkna ut din djurtäthet för att ta reda på vilken typ av jordbruk din verksamhet klassas som.

Du räknar ut din djurtäthet genom att dividera det genomsnittliga antalet djurenheter under perioden 1 augusti–31 juli med hela din areal med grovfodergrödor.

Den här arealen ingår i beräkningen av din djurtäthet

All areal där du odlar grovfodergrödor på åkermark, betesmark och slåtterängar ingår i beräkningen av djurtäthet. Även areal som du har utanför stödområdena ingår. Men tänk på att du bara kan få kompensationsstöd för mark som finns inom stödområdena.

Du kan avstå från att söka utbetalning för areal med grovfodergrödor, men arealen kommer ändå att ingå i beräkningen av din djurtäthet.

Skiften med slåtter och betesvall på åkermark med en vallgröda som inte är godkänd för miljöersättning (grödkod 49) ingår alltid i din areal med grovfodergrödor.

Fäbodbete, alvarbete, skogsbete och annan betesmark eller slåtteräng som inte ger gårdsstöd räknas inte in i din grovfoderareal och ger inte heller kompensationsstöd.

Den här arealen ingår inte i beräkningen av din djurtäthet

Mark som du inte använder behöver inte ingå i beräkningen av djurtätheten

Betesmarker eller slåtterängar som inte används till slåtter eller bete någon gång under året har du möjlighet att undanta så att de inte ingår i din grovfoderareal och beräkning av djurtäthet. Under övriga upplysningar i SAM Internet skriver du att betesmarken eller slåtterängarna inte används.

Extensiva grödor ingår inte i beräkning av din djurtäthet

Om du odlar extensiva grödor och söker utbetalning för jordbruk typ 1, 2 eller 3 gäller särskilda regler.

Du ska då dokumentera hur du använder dina extensiva grödor. Det gäller även om du inte söker utbetalning för dem. Det kravet finns för att länsstyrelsen ska kunna kontrollera att du inte använder extensiva grödor som foder eftersom de inte ingår i beräkningen av din djurtäthet. Du ska kunna visa att grödan inte har använts som grovfoder om du skördar och för bort

  • rörflen
  • energigräs/vallgröda som används för energiändamål
  • vallgröda som levereras till vallfodertork
  • gröngödsling.

Det gör du genom att

  • redogöra för hur grödan har använts
  • visa upp dokumentation av alla skördetillfällen och eventuella verifikationer. Redovisar du vall som levereras till vallfodertork ska du kunna visa upp ditt kontrakt med vallfodertorken.

De här djurslagen ingår i beräkningen av din djurtäthet

De djurslag som ingår i beräkningen är

  • nötkreatur som är minst 6 månader gammalt
  • get av honkön
  • tacka.

För att djuren ska ingå i beräkningen av din djurtäthet måste de djur du har under perioden 1 augusti–31 juli vara märkta, journalförda och rapporterade till CDB i rätt tid. Om du missar att rapportera ett djur inom 7 dagar till CDB, räknas inte det djuret med i din djurtäthet.

Så här många djurenheter blir varje djur

Djurslag

Antal djurenheter

Nötkreatur

som är äldre än 2 år

1,0

Ungnöt

(6 månader till 2 år)

0,6

Get av honkön

0,15

Tacka

0,15

Den här djurtätheten krävs för typ 1, 2, och 3

Grovfodergrödorna klassas som typ 1, 2 eller 3 beroende på vilken genomsnittlig djurtäthet du har och i vilket område du har din mark.

Har du mark i mer än ett stödområde och kravet på djurtäthet är olika för områdena gäller det krav på djurtäthet som finns för det område där ditt brukningscentrum ligger.

Har du brukningscentrum utanför stödområdena så gäller kravet som finns för område 6–12.

Om du inte har nötkreatur, tackor eller getter i ditt jordbruk eller har under 0,1 djurenheter per hektar klassas dina grovfodergrödor som typ 5.

Djurtätheten per hektar grovfoderareal påverkar vilken typ av jordbruk det klassas som

­Område

Typ 1

Typ 2

Typ 3

Typ 5

1–5

minst 0,65

minst 0,3

minst 0,1

lägre än 0,1

6–12

minst 1,0

minst 0,4

minst 0,1

lägre än 0,1

Tabellen ovan visar den minsta djurtätheten som krävs för typ 1, 2 och 3. Detta är tröskelvärden som du minst måste uppnå. Värdet avrundas inte.

Under rubriken Exempel på olika företag som har kompensationsstöd kan du se några exempel på hur mycket ersättning du kan få per hektar beroende på stödområde, typ av jordbruk och djurtäthet.

Hjälp med att räkna ut djurenheter

Du kan få hjälp med att räkna ut hur många djurenheter du har genom att fylla i uppgifter i den så kallade beräkningshjälpen. Med hjälp av antalet djurenheter kan du räkna ut din djurtäthet som avgör vilken typ av jordbruk du har. Det är viktigt att du läser instruktionerna innan du använder beräkningshjälpen.

Så mycket pengar kan du få

I tabellen nedan kan du se ersättningsnivåerna för olika typer av jordbruk i olika områden.

Om du tror att du ligger på gränsen mellan två typer av jordbruk rekommenderar vi att du räknar med det lägre beloppet eftersom förändringar i både antalet djur och areal kan påverka djurtätheten.

Typ 1, 2, 3: Jordbruk med nötkreatur, tackor eller getter i kombination med grovfodergrödor. Grovfodergrödor är bland annat vall, grönfoder, betesmark och slåtteräng

Typ 4: Jordbruk med växtodlingsgrödor. Växtodlingsgrödor är bland annat spannmål, proteingrödor och potatis.

Typ 5: Extensivt jordbruk med grovfodergrödor utan nöt, tackor eller getter.

Så mycket pengar kan du få per hektar för olika typer av jordbruk

Område

Typ 1

Typ 2

Typ 3

Typ 4

Typ 5

1

5 400

2 600

1 000

1 200

400

2

4 100

2 300

1 000

1 200

300

3

3 900

2 100

800

1 200

250

4

3 300

1 700

700

1 200

250

5

3 000

1 500

600

1 200

250

6

2 100

1 000

300

800

0

7

1 600

700

250

800

0

8

1 200

600

250

600

0

9

800

400

0

700

0

10

600

300

0

800

0

11

1 000

400

0

800

0

12

1 600

500

0

700

0

Om pengarna inte räcker kan ersättningen sänkas

Den här ersättningen ingår i landsbygds­programmet, där det finns en viss summa pengar att betala ut varje år. Om pengarna skulle ta slut kan regeringen besluta om att begränsa ersättningarna. Det kan också bli aktuellt att sänka ersättnings­beloppen.

Om du har mycket areal inom en typ av jordbruk

Om du har mer än 200 hektar mark i typ 1, 2 eller 3 så minskar din ersättning. Du får fullt kompensationsstöd för areal upp till 200 hektar. Om du har areal inom typ 1, 2 eller 3 får du 80 procent av ersättningen för arealen som överstiger 200 hektar.

Om du har mer än 70 hektar mark inom typ 4 så minskar din ersättning. Du får då full ersättning för areal upp till 70 hektar och 80 procent av ersättningen för arealen som överstiger 70 hektar.

Om du har mer än 70 hektar inom typ 5 så minskar din ersättning. Du får då full ersättning för areal upp till 70 hektar och 80 procent av ersättningen för arealen som överstiger 70 hektar.

Om du har mer än 200 hektar mark i typ 3 i område 7 eller 8 eller mer än 70 hektar i typ 5 i område 3, 4 eller 5 får du inte ersättning för areal som överstiger dessa gränser. Det beror på att beloppet per hektar blir lägre än 210 kronor, vilket är miniminivån för stöd.

Beloppet minskar för varje typ av jordbruk var för sig. Om du har areal inom en typ av jordbruk i flera områden så minskar beloppet i första hand i det område som har lägst ersättning per hektar.

Utbetalning av stödet

En delutbetalning på 75 procent av beloppet började betalas ut den 18 oktober 2019. Resten av ersättningen får du som en slututbetalning. Den börjar vi betala ut den 6 december 2019.

Om du får en kontroll på din gård som visar att det finns skillnader mellan det du angett i din ansökan och verkligheten kan det leda till att du får din utbetalning senare än planerat.

Belopp som är lägre än 1 000 kronor per ersättning betalar vi inte ut.

När vi har fattat beslut om utbetalning kan du se hur mycket pengar du får på Mina sidor.

Kontroller och avdrag

Om du inte följer villkoren som gäller för stödet kan du få avdrag. Det är i första hand länsstyrelsen som kontrollerar att din ansökan stämmer med verkligheten, och att du följer alla villkor och tvärvillkor.

Länsstyrelsen genomför kontrollerna både när de handlägger din ansökan och vid eventuella besök på din gård. Du får oftast veta i förväg att du ska få besök av en kontrollant.

Om du drabbas av en oförutsedd händelse

Om du inte uppfyller villkoren för stödet slipper du i vissa fall att betala tillbaka pengar, till exempel om det beror på fastighetsreglering eller en annan oförutsedd händelse som till exempel översvämning eller vildsvinsskada.

Du ska anmäla den oförutsedda händelsen skriftligt till din länsstyrelse ihop med en redogörelse för vad som hänt. Det ska du göra inom 15 arbetsdagar från den dag du har möjlighet att göra det. Länsstyrelsen kan sedan ändra villkoren för stödet och till exempel anpassa stödet efter den skötsel som har varit möjlig.

Exempel på olika företag som har kompensationsstöd

Här är exempel på olika företag.

Exempel på olika förutsättningar som avgör vilken typ av jordbruk du har

Exempel 1 - företag med djur, olika grovfodergrödor och spannmål

Du har 50 djurenheter och 100 hektar grovfoderareal fördelat på

  • 50 hektar vall (grödkod 50)
  • 10 hektar grönfoder (grödkod 80)
  • 40 hektar betesmark (grödkod 52).

Du har dessutom 15 hektar spannmål. Ditt brukningscentrum och all din mark ligger i område 7.

Din djurtäthet är:
50 djurenheter/100 hektar = 0,5 djurenhet per hektar.

I område 7 är kravet på djurtäthet i djurenheter per hektar för att ingå i typ 1 minst 1,0 och kravet för typ 2 är minst 0,4. Eftersom din djurtäthet är 0,5 ingår all din grovfoderareal i typ 2.

För all din grovfoderareal får du det belopp per hektar som gäller för typ 2 i område 7, det vill säga 700 kronor per hektar.

Dina 15 hektar spannmål ingår i typ 4, växtodlingsgrödor. Du får det belopp per hektar som gäller för typ 4 i område 7. Du får 800 kronor per hektar. Spannmålen ingår inte i beräkning av din djurtäthet.

Exempel 2 - företag med grovfodergrödor i flera områden

Du har 110 djurenheter och 100 hektar vall.

  • 60 hektar vall finns i område 9.
  • 30 hektar vall i område 10.
  • 10 hektar vall utanför stödområdena.

Ditt brukningscentrum finns i område 9.

All areal med grovfodergrödor, även den utanför stödområdena, räknas med vid beräkning av djurtäthet.

Din djurtäthet är:
110 djurenheter/100 hektar = 1,1 djurenhet per hektar.

Då du har brukningscentrum i stödområde 9 är det djurtäthets­kravet i detta område som du ska räkna med för all din areal. I område 9 är kravet minst 1,0 djurenheter per hektar för att ingå i typ 1. Eftersom din djurtäthet är 1,1 ingår din grovfoderareal i typ 1.

Du får sedan ersättning med beloppet som gäller för typ 1 i respektive stödområde. Du får

  • 800 kronor per hektar för dina 60 hektar i område 9
  • 600 kronor per hektar för dina 30 hektar i område 10.

För dina 10 hektar vall som ligger utanför stödområdena får du inget kompensationsstöd.

Exempel på hur stödet minskar om du har särskilt stor areal inom en typ av jordbruk

Exempel 1 – Minskning för företag med djurhållning

Du har 150 djurenheter och totalt 300 hektar grovfodergrödor. Du har

  • 100 hektar finns i område 6
  • 200 hektar i område 7.

Din djurtäthet är 150/300 = 0,5 djurenheter per hektar.
Du uppfyller krav för typ 2.

För typ 2 minskas ersättningen till 80 procent vid 200 hektar.

Du får i första hand full ersättning för din mark i området med högst ersättnings­nivå. Du får 1 000 kronor per hektar för de 100 hektar som du har i område 6.

Du får också full ersättning, 700 kronor per hektar för 100 hektar till i område 7.
För resten av din vall i område 7, 100 hektar, får du 80 procent av 700 kronor, det vill säga 560 kr per hektar.

Exempel 2 – Minskning för företag utan djurhållning

  • Du har ingen djurhållning.
  • I område 1 har du 10 hektar vall.
  • I område 2 har du 100 hektar vall och 80 hektar spannmål.

Din spannmål räknas som typ 4. Ersättningen för typ 4 minskar till 80 procent vid 70 hektar.

För dina första 70 hektar får du hela beloppet som gäller för typ 4 i område 2, 1 200 kronor.

För resten av din spannmål, 10 hektar, får du 80 procent av 1 200 kronor, det vill säga 960 kr per hektar.

Din vall räknas som jordbruk typ 5, eftersom du har djurtäthet 0.

Även för typ 5 minskar beloppet till 80 procent vid 70 hektar. Du får i första hand full ersättning för areal i området med högst ersättningsnivå.

Du får 400 kronor för dina 10 hektar vall i område 1. Du får också full ersättning, 300 kronor per hektar, för 60 hektar vall i område 2.

För resten av din vall i område 2, 40 hektar får du 80 procent av 300 kronor, det vill säga 240 kronor per hektar.

Frågor och svar

Kan jag söka både kompensationsstöd och miljöersättning för vallodling?

Nej, det kan du inte. I de områden där du kan söka kompensationsstöd kan du inte söka miljöersättning för vallodling.

Vad gäller om jag vill överlåta eller ta över mark, djur eller åtagande?

Det finns mycket att tänka på vid en överlåtelse eller ett övertagande, framför allt beroende på när den sker. Vi rekommenderar att du gör överlåtelsen i så god tid som möjligt. Du hittar all information på vår sida om överlåtelse.

Tänk på att ansökan om övertagande alltid måste skickas in om den nya sökanden har ett annat person- eller organisationsnummer. Detta gäller alltså även om det är en familjemedlem som ska ta över eller om du ska ändra företagsform.

Jag har fått ett beslut som gäller ett stöd som jag sökte för ett par år sedan. Hur såg webbinformationen ut då?

Vi har samlat tidigare års webbsidor i pdf-format. I pdf:erna kan du läsa den information som gällde det år du sökte stöd.

Kontakta oss om du har frågor

Du kan ställa frågor till oss på vår webbplats och också se svaren på frågor som andra har ställt.

Du kan också ringa din länsstyrelse som svarar på frågor om stöd.

Du som bor i Västernorrlands län ska i stället ringa det här numret:

Du kanske också är intresserad av det här

Senast uppdaterad: 2019-10-14